Den här veckan har jag varit sjukt grinig och trött och haft en rejäl hemlängtan. Även fast jag tycker att det går extremt fort nu, om tre veckor så kommer jag vara hemma i Sverige igen och jag vet att jag kommer sucka och tänka -åhhh va härligt vi hade det i Mexico.
Men är det inte alltid så? att gräset är grönare på andra sidan!
Men om jag tänker på det så har jag faktiskt varit hemifrån sedan i mars så det är kanske inte så konstigt att jag jag längtar hem efter alla nära och kära.
Men på kvällarna när jag ser solnedgången här i Mexico så smälter jag och i några minuter så försvinner all hemlängtan…och jag vill bara köpa ett hus här som jag kan fly till några månader om året när vädret är ruskigt hemma.
Sen kan vi sitta här på min veranda, mina vinhaggor, deras män och jag med min man, skåla och kolla på solnedgången!
Lovely!