Maja Bergkvist

Gravidstatus v 22-24

Hej vänner,

Jag befinner mig nu i vecka 25+, heelt galet vad veckorna bara försvinner. Dock har jag alltid tyckt att veckorna 20-30 är/har varit dom värsta veckorna pga det känns som att allt står still. Ultraljuden har varit och det är knappt några MVC-besök. Men nu har alltså ”halva” denna tiden redan passerat så det känns som att det snart är bf, haha!

Kropp och knopp

Jag trodde magen skulle komma mer och mer men nej. Jag kan fortfarande liga helt på mage utan att få ont. Jag är ju en riktig magsovare så inte mig emot! Däremot börjar han säga ifrån mer och mer när jag ligger på mage pga trångt men det går, och jag är så nöjd och lycklig över det.

Annars mår jag bra, eller varken toppen eller botten utan jag ligger på en skaplig nivå. Tålamodet tryter emellanåt men jag får inte riktigt den sömnen jag skulle behöva. Det spelar ingen roll om jag sover i vårt gästrum och inte blir störd av barnen eller en snarkande sambo för det är kisseriet som håller mig vaken. Är det riktigt ”dåligt” kissar jag en gång i timmen nattetid. Då förstår ni varför kanske varför tålamodet får sig en törn.

Psykiskt är det fortsatt lugnt.

Cravings

Mina cravings håller i sig. Surt och salt S-märkena blir ju bara godare och godare ju mer man äter dom liksom, haha!

Hormoner

Förutom tålamodet och sömnen jag nämnde ovan är det rätt lugnt. Vad jag vet om i alla fall.

Jonathans punkt

Jag har tre ord för denna vecka, s-märken, toabesök och hostande barn!

– haha påhittig älskling… /m

Allmänt

Har varit på ett MVC besök och fick lite skäll. Har haft en del sammandragningar som gjort ont och detta verkar bero på lite för högt tempo. När jag väl mår bra så passar jag ju på att göra saker, men det ska man tydligen inte, för då får man skäll av bebis. Hade även ”bara” gått upp 2 kg (jag är ju superlycklig över det) men BM var lite orolig. Tror mer på att hon jämför med tidigare graviditeter då jag gick upp 19 respektive 16kg men mådde då också skit och var sängliggandes. Idag ser min vardag ut allt annat än det en bebis har mått bra under alla koller så är inte speciellt orolig.

Men min mage alltså. För att vara tredje barnet trodde jag att jag skulle vara gigantisk men nej. Magen är ju typ obefintlig!

Vart ligger han liksom?

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.