Ingen älskar en tjatgubbe – Maharaja & lillasyster

Maharaja & lillasyster

Ingen älskar en tjatgubbe

”Det är många saker som inte blir gjorda i det här hushållet nuförtiden!” ropade Niklas från frukostbordet. Jag undrade vad han egentligen menar och han pekar demonstrativt på den förbrukade hushållsrullen. Maggan var och handlade igår, men glömde visst att köpa hushållspapper, sa han syrligt. ”Vi gör så gott vi kan, älskling” sa jag urskuldande, fast jag egentligen inte har någonting att be om ursäkt för. Niklas har ingen aning om hur våra dagar ser ut. Det finns inga latmaskar i det här hushållet, men trots det har vi ibland svårt att hinna med allting. Bara igår förväntades vi slänga ihop en hållkäftenmiddag till tre kockar som kom på besök, med mycket kort varsel.

 

”Alltså, jag förstår inte varför du aldrig skär bort plastkanterna på osten” sa Niklas medan han stod vid soptunnan med prästosten i högsta hugg. ”Vi har haft samma diskussion i flera år” fortsatte han och hyvlade så våldsamt att osten smulade sönder. Jag tittade lite roat på Niklas och konstaterade att han håller förklaringen i sin hand. Alla vet att frysta prästostar har en tendens att smula sönder. Niklas muttrade någonting om att det snarare beror på vilken osthyvel man använder, och jag orkade inte kontra med att han i sådana fall valt den allra sämsta.

 

När jag stod vid köksbänken och hällde upp mitt té upptäckte jag en obruten förpackning med hushållsrullar.

 

Jag vet inte riktigt vad jag tycker om att Niklas, efter fem års äktenskap, försöker göra mina ord till sina: ”mycket som inte blir gjort”, ”samma diskussion i flera år”. Hade jag velat leva med mig själv, hade jag sannerligen inte gift mig med Niklas.

 

Tjatet började egentligen redan igår kväll, när jag tvingades genomlida en utdragen diskussion om att jag borde marknadsföra Maharajabloggen. Det är givetvis smickrande att Niklas tycker att fler kunde ha glädje av att läsa bloggen, men jag inga ambitioner om att bli yrkesbloggare. Den knappa tiden jag har att ägna mig åt marknadsföringsaktiviteter lägger jag på Wyilda – det är mitt jobb. Niklas ger sig inte så lätt, och föreslår att han ska bli Maharajabloggens marknadsföringschef under pappaledigheten. Jag tittar lite häpet på min man, och undrade vad det här egentligen handlar om. Efter många om och men avslöjar han att han måste hitta något projekt att ägna sig åt under pappaledigheten.

 

Du kan väl tjata om ostar och hushållspapper, älskling. Jag hoppas att vi har någon anställd kvar när Niklas återvänder till jobbet.

 

Jag visste väl att glädjen över att stanna hemma i ett halvår inte var helt odelad. Vi får se hur det går när han själv rattar den här skutan. Jag kommer förmodligen att få äta torr kyckling och kokta grönsaker i ett halvår. Niklas är ingen stor recept-googlare. Istället för att ägna sig åt marknadsföring, kanske han kan få gästspela på bloggen någon gång då och då. Undrar hur han egentligen skulle framställa mig? Äsch, det kanske ändå vore bäst att hålla honom borta från bloggen helt och hållet. Det är viktigt att behålla kontrollen om narrativet. Han kan börja plugga finska istället. Det skulle minska hans utanförskap härhemma.

 

Mitt barn har förresten lärt sig att ställa sig upp, helt utan hjälp.

Det var allt för idag.

 

Puss.

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.