Amma på ICA? – Maharaja & lillasyster

Maharaja & lillasyster

Amma på ICA?

Nu var det länge sedan jag bloggade. Så länge att min mamma hörde av sig (via Facebook!) och önskat sig ett inlägg. Jag går ju fortfarande att nå på telefon, men det har mamma tydligen glömt.

 

Det har hänt så mycket sen sist att det här kanske blir en trilogi. Vi får se.

 

Nu har vi korsat Östersjön igen. Hela cirkusen Eriksson-Salenvall. Ett spädbarn, två hundar, fyra incheckade väskor, två handbagage, en vagn och ett babyskydd. Det gick bra – den här gången också. Framme i Stockholm konstaterade flygvärdinnan att Teo är ett så lugnt och harmoniskt barn. Jaha. Jag som tyckte att han varit mycket grinigare än vanligt.

Väl i Sverige har livet gått i ett. Har hunnit med en begravning, ett bröllop och träffat tusen vänner. Ok, tusen är kanske att ta i lite, men poängen är att det varit full rulle. Niklas menade att det här är typiskt oss. Att vi säger att vi ska åka hem för att bara pilla navel och så slutar det med att tiden inte räcker till naveln.

 

För den som inte vet har vi hyrt en lägenhet, för typ inga pengar, i Stockholm. Förutom den lilla slanten förväntas vi vattna kolonilotten – som egentligen inte är en kolonilott – för den ligger i någons bakgård. Jag föreställde mig att vattnandet skulle ske en gång i veckan eller så – men nu har det visat sig att kolonilotten är mycket törstig, och ska helst vattnas dagligen. ”Ok” tänkte vi. Det blir en trevlig morgonpromenad för hela familjen. Speciellt för Teo-bollen som inte får vistas ute i Delhi speciellt ofta. Nu har det dock visat sig att Sverige är för varmt för den lilla Maharajan. Han älskar inte morgonpromenaderna. Mitt annars så gladlynta barn skriker sig igenom trettio minuters promenaden till kolonilotten. Han verkligen hatar den friska luften.

Så mycket att vi var tvungna att stanna till och dricka lite längs vägen. Fram med brösten bara, nu behöver vi inte skjula oss, vi är ju faktiskt i Sverige. Niklas är helt inne på att man kan amma precis varsomhelst i Sverige. Igår försökte han tvinga mig att amma på ICA. Det kändes inte helt rätt, så jag avböjde vänligt. Niklas gav sig inte så jag avböjde lite mindre vänligt och skjutsade den lilla Maharajan till bilen. Där bland garageångorna fick han mat – det kändes precis som hemma. Vad tycker vi egentlig om att amma offentligt i Sverige?

 

Den lilla Maharajan är van vid rejäl kyla eller ordentlig AC. Nu är han svettig och klibbig mest hela tiden och vet inte riktigt vad han ska göra av sig själv. Att hans föräldrar inte har haft tid att köpa en badbalja hjälper inte saken. I morse var Teo tvungen att dela dusch med sin lilla mamma. Han tolererade duschen, men älskade den inte. Imorgon ska vi på BVC i Hufvudstaden för första gången så Teo kan ju faktiskt inte lukta gammal socka. Någon ordning får det ändå vara på cirkusen.

 

Återkommer om allt annat.

 

Puss.

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.