Magdalena Pajala

Magdalena Pajala

Gör jag det som mitt hjärta längtar efter?

För fyra veckor sen satt jag i badet och lekte med min dotter. Vi lekte med badskum, gjorde tomteskägg och skrattade. Från ingenstans dök tanken upp i mitt huvud. Gör jag det som mitt hjärta längtar efter? Svaret kändes i hela kroppen. Jag bara visste. Det är nu dags att tacka elitidrotten för allt det har gett mig och våga ta nästa steg. Veckorna därefter har varit omvälvande. Inte enbart för krisen som härjar i vårt samhälle, i min värld har det nog varit mer turbulent inombords. Jag har gett mig tid till att marineras i tanken på vem jag är utan mitt idrottande, vad som gör mig lycklig och vad jag vill skapa med mitt liv. Känslorna under denna tid har vibrerat högt och lågt. Men magkänslan säger mig att jag är på rätt väg. Ett nytt lugn börjar lägga sig och ny kreativitet börjar gro. Jag är redo att lämna min vardag som präglats av många timmar med träning och stort fokus på återhämning. Där jag också gjort mitt bästa för att kombinera det med familjelivet. Vilket varit utmanande, men också gett idrotten en ny dimension jag aldrig velat vara utan.

Jag blev överraskad att beslutet kom nu. För jag hade först bestämt mig för att köra ytterligare en säsong till då just den här vintern har varit den roligaste och mest utvecklande på länge. Att få ge sig in i långloppsvärlden med Team Serneke och utforska ännu en del av längdskidåkningens skatter. Men jag är inte personen som kan blunda för det jag känner, stoppa huvudet i sanden och bara köra på. Jag vet att det inte blir bra. Att lyssna inåt är min styrka och jag har lärt mig att det inte fungerar att göra något som inte känns rätt hela vägen. Det dränerar mig på energi. Och då blir jag varken den mamma, människa eller idrottare jag vill vara. Att vara sann mot sig själv är något av det viktigaste i livet.

Elitidrotten har gett mig så mycket. Alla upplevelser jag bär med mig från träningar, läger, resor och tävlingar. Några av mina stoltaste och största ögonblick i min karriär är SM-guldet på hemmaplan i Piteå med 10.000 pitebor på läktaren som jublade, Minnet av det upploppet ger mig rysningar av bara tanken. En magisk energi! När jag i vintras åkte Marcialonga och var i känslan av hur jag blev starkare för varje mil jag tog mig an. Hela upplevelsen av OS i Vancouver, all framgång som jag och laget fick möta. Och framförallt hur jag njöt av hela min själ av att få vara där. Alla sprintlopp i Drammen på min favoritbana med den festligaste av stämningar. Hur jag gav allt för att ta mig till VM i Falun och klarade det. Jag har lärt mig att vi sitter på en enorm potential bara vi tror på det vi gör. Och att inte låta rädslan styra utan påminna sig själv om att välja att göra det av glädjens kraft. Då blir det så mycket bättre och enklare!

Jag har lärt mig mycket om träning och om vad jag behövt för att utvecklas. Av vikten av att må bra kan vara av större betydelse än x-antal träningstimmar för att prestera. Hur man arbetar målinriktat och betydelsen av att ha både resultatmål, prestationsmål, delmål och känslomässiga målsättningar. Jag har också upplevt vad priset kan bli av att pressa sig själv för hårt både mentalt och fysiskt. Och att finna sitt lugn i återhämtningen är en guldgruva. Hur fantastiskt det är att nå dit man jobbat hårt för. Hur det är att längta efter barn och vara elitidrottare. Att få känna lyckan i att bli mamma. Att vägen tillbaka inte alltid går så snabbt som man tänkt sig. Att vi alla människor/idrottare är stöpta i olika form och aldrig kan kopiera någon annans upplägg för att nå toppen, istället inspireras och se vad som funkar för en själv. Att det vi gör blir bäst om det kommer inifrån istället för att försöka prestera för att man har fantasier om vad man tror kan förväntas av en. Att det kan vara svårt att be om hjälp, men att vägen framåt är lättare att gå tillsammans med människor man har förtroende för. Jag har lärt mig vad som är viktigt i ledarskap och vad som bör undvikas. Hur betydelsefullt ord av omtanke kan vara. Att vi alla elitidrottare är människor och idrotten en metod för att uppleva någonting större.

Min tacksamhet är enorm inför den kunskap och de upplevelser jag fått med mig av elitidrotten. Och kanske ännu större känns den inför alla människor jag mött på vägen. Gemenskapen har varit speciell och stark. Alla vänner jag lärt känna och allt stöd jag haft under resans gång. Sponsorer som gjort det möjligt för mig att ha idrotten som mitt yrke. Tack till er. Allt engagemang från ledare, förening, landslag, team och coacher. Och familjen som alltid funnits där. Som jublat med mig när lyckan infunnit sig och torkat mina tårar när jag famlat i mörker. Det är kärlek.

Det är med nyfikenhet på livet jag stänger min elitsatsning och startar min glädjesatsning. Träna kommer jag alltid att göra och kanske till och med tävla om det känns lustfyllt. Nu får glädjen och lusten ta över kommandot i min träning och det jag tar mig för. Jag ser fram emot att öppna nya dörrar och ge mig möjlighet att få utvecklas inom andra områden. Exakt vad eller hur vet jag inte än. Men jag vet att jag gärna vill möta människor, dela min kunskap eller göra något kreativt. Vi får se, Jag behöver inte ha bråttom utan vill ge mig tid att stanna där jag är en stund.

 

Kramar

Magdalena

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentera (3)

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Marita D Holmberg

    Du e klok du.
    Allt kommer att bli så annorlunda men det går säkert fint fint.
    Kram till dej och hela familjen.🤗🤗🤔

  2. Ullis Hellby

    Fina fina Magdalena!! Så fint inlägg ❤ Vad skönt det måste vara att ta det steget du tar och så starkt att följa magkänslan- helt rätt! Tack för alla fina stunder och spänning du gett oss under din elittid, själv är jag glad att få ha lärt känna dig utanför den tiden oxå. Du är så klok! Hoppas vi ses snart och hälsa dina två guldkorn.

  3. Lars Axenfjord

    Det kännss gott att från Ditt första SM i Mullsjö 2003 ha följt Dej hela vägen genom Din karriär både sportsligt, arbete och privat. Önskar Dej och Din familj allt Gott.
    Kramar / Lars

Se fler...