kaosetvialskar

Evigt vabbande & renoveringskaos.

Halloj!

 

Nu var det ett tag sen jag uppdaterade om mitt fantastiskt händelserika liv. Höhö. Skämt å sido – dagarna går och blir till veckor i rasande fart. Det är redan oktober?!

Här hemma känns det som att man håller andan dom dagarna alla tre barnen är på skolan samtidigt. För nån vecka sedan var Lucas illamående och dålig i magen, sen vart han frisk och då spydde Liam. Och däremellan har det säkert varit 185939 förkylningar också känns det som. Jag vet att hösten ser ut såhär generellt, och ännu värre nu med alla tillbaka på plats igen efter corona och restriktionerna. Känns som att människan spottar bakterier på varandra nu till höger och vänster och var och varannan person är förkyld eller sjuk.

Jag skulle kanske inte bry mig lika mycket om det inte blir väldigt påtagligt iom mitt nya jobb. Jag sa till min chef att ”min man pluggar så jag behöver väldigt sällan vabba”.. Och vad händer? Jobbet han skulle gjort innan semestern drog igång och han sliter som få för att få det klart. Självklart vabbar jag då eftersom det är ett kortvarigt arbete som måste bli klart, men det är ju inte kul att vara borta varannan vecka i princip. Dock måste jag säga att det är fantastiskt skönt att vara på ett ställe utan sura miner, utan misstro och där t.om cheferna säger ”familjen går alltid först, du behöver inte ha dåligt samvete över något”.

För några veckor sedan var vi ju på planeringsdagarna i huvudstad. Herregud så roligt det var! Det var längesen jag skrattade så mycket och längesen jag utmanade mig själv på det där viset. Först ”Fox in a Box” vilket var galet svårt och roligt! Fick bästa gänget och trots mycket skratt, löste vi det inte (inte något gäng löste sina rum ska tilläggas). Sen blev det shopping, restaurang besök och på kvällen förfestade vi inne hos chefen allihopa! I hennes rum på hotellet. Lyssnade på musik, pratade och skrattade. Sen blev det lobbyn och slutligen Kelly’s. Dagen efter var det en långpromenad och sen ”Svartklubben” vilket innebär att äta i total mörker. (Googla så får ni läsa vad det är). Det var det mest otäcka, men häftigaste jag gjort! Jag fick först panik och nästan ångest, började kallsvettas och huvudet började snurra. Jag sa det till mannen som följde mig in i rummet (ägaren, som alltså själv ör blind), varpå han bad mig blunda en stund och se om det gick över. Och det gjorde det! Sen satt jag ju med 6 personer vid samma bord som fick mig att skratta så mycket så tårarna sprutade där i mörkret. Men alltså… att inte ens se sin egna hand framför sig, veta vad det är man äter, att ens sitta och äta – I total blindhet var en sån fantastiskt upplevelse. Tre timmar höll det på och jag kände mig otroligt ödmjuk när vi kom ut därifrån.

Förra helgen firade vi Sara som snart fyller 40 år. Jag och mamma bjöd henne på middag och lite godricka, det var så trevligt trots att restaurangen inte alls levde upp till förväntningarna.

Annars händer det inte så mycket. Barnen går I skolan, Lykka fick alla rätt på provet hon hade sist, Liam hade sitt första glosförhör på engelska i måndags och hemma kunde han alla orden så det borde ha gått galant. Nästa vecka får vi veta.

Lucas går på karate lekis på måndagar, han och Janne är dom som började på karate till slut. Liam vill börja på fotboll till våren och Lykkis ville börja gymma med mig. Men Lucas älskar det! Hans första aktivitet, min stora kille.

Avslutar med lite random bilder från de senaste dagarna.

 

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.