josefinknave

Josefin Knave

Annons

Veckans fråga: Hur går man från amning/flaskning till mat?

LISA FRÅGAR: Kan du inte göra ett inlägg om övergång/introduktion från amma/ersättning till mat? Har också en 6-månaders baby och tycker detta är jättesvårt??? Hur mkt ska man börja med och hur mkt amma/ersättning fortsätter man med??? Välling??! Hjälp!
Hur kan något som mat vara svårt😅
Du har ju gjort detta 2 ggr så tänker att du borde veta 😊
Kram o tack för en fin blogg

SVAR: Tack för att du får mig att känna mig som ett proffs (vilket jag inte är, men jag kan ju dela med mig av mina erfarenheter) <3. Det ÄR klurigt det där med maten, det tror jag många föräldrar kan skriva under på. Vissa bebisar har säkert mer intresse för mat än andra av okända anledningar, och hur det än är går det även i vågor för de allra flesta.

Med båda barnen har vi varit rätt pigga på att börja med smaksensationer från fyra månaders ålder. Jag kanske är ute och cyklar här, men jag tänker att övergången för oss föräldrar kanske inte blir lika stor när vi  flaskmatat sen start, och inte ammat? Jag har till exempel aldrig känt att det känns sorgligt att introducera mat för att det minskar på flaskmatningstillfällena vilket jag snarare hört ammare känna, att det känns lite emotionellt att trappa ner på amningen om man gillat det. Men jaja, spillerill.

När barnen blivit sex månader har vi börjat ge lite mat till frukost, lite till lunch och lite till middag (samtidigt som vi andra i familjen äter dessa måltider). Vi har inte gått hårt på och haft som målsättning att de ska äta en viss mängd för att bli mätta utan har låtit dem äta så mycket de vill och sen stoppat. Båda barnen har suttit med vid våra måltider i princip sen start så när de fått äta själva har jag upplevt det som att de tyckt att det varit roligt och spännande att göra likadant. Sen har vi gett flaska som mellanmål typ, i alla fall till en början, för att sen fasa mot mer ”vanliga” mellanmål (dit har vi inte kommit med lillasyster än, jag tycker att det är skönt att hon får flaskorna som mellanmål ett tag för att skjutsa i ordentligt med vätska och täcka upp för mindre portioner och så vidare). Överlag tror jag på att man ska försöka läsa barnets signaler – verkar hen hungrig får man fylla på med mer mat eller flaska/bröst! MEN ett tips att ha i bakhuvudet är att kanske försöka att inte ge flaska/bröst för tätt inpå planerat mattillfälle, det är ju nämligen inte så intressant att äta om man inte är hungrig. Ge i så fall hellre lite mat först och sen flaska/bröst direkt efter om man tänker att maten inte var nog för bebisen den gången.

Jag tycker också att det varit väldigt praktiskt att tidigt låta bebisen vara med i övriga familjens matrutiner, då är det lättare att hålla koll och också samordna hunger och måltider för alla. 🙂

Och glöm inte att BVC ska ha stenkoll på alla rekommendationer och vara uppdaterade på allt som gäller – dessutom har de ju koll på ditt barns vikt och kan komma med skräddarsydda råd efter just din lille parvel. 🙂

IMG_0368 josefin-knave

SÅ LITEN STOREBROR!!!! Ändå känns det som att vi åt den där mellanmålsbananen alldeles nyss? <3

Kommentarer
josefinknave

Kommentera

  1. Malin

    Hej Josefin!
    Tycker du är en sån fin mamma, ser upp till dig och skulle därför vilja rådfråga dig lite. Du kanske redan skrivit om det någon gång som jag missat, men har dina barn haft några problem med magont/kolik? Och i så fall, har du några tips kring detta? Kram.

  2. Sara

    BVC ska i teorin vara uppdaterade och följa Livsmedelsverkets rekommendationer från detta dokument. https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/kostrad-matvanor/spadbarn/bra-mat-for-barn-0-5-ar—handledning-for-barnhalsovarden.pdf
    Dock har jag hört allt för många som får rent felaktig info från sitt BVC så jag är alltid källkritiskt även med infon som de ger. Här är lite utdrag som flera BVC sköterskor jag vet gått i princip tvärt emot.
    Utdrag ur: Bra mat för barn 0-5 år- handledning för barnhälsovården

    Alla utdrag är från kapitlet om mat för första levnadsåret.

    Under barnets första levnadsår är bröstmjölk, alternativt modersmjölksersättning, den viktigaste näringskällan. Första halvåret ger bröstmjölken och/eller modersmjölksersättningen all den näring barnet behöver, med undantag från D-vitamin. Därefter behöver barnet även annan mat för att täcka behovet av energi och näringsämnen. Långsam introduktion av smakportioner från cirka sex månaders ålder samtidigt som barnet fortsätter att få bröstmjölk eller modersmjölksersättning är därför det grundläggande rådet till föräldrarna. Om barnet visar intresse för annan mat redan före sex månader går det bra att låta barnet smaka mycket små smakprov tidigast från fyra månaders ålder, så länge det rör sig om så små mängder att det inte konkurrerar med amningen. (Sida 6)

    Kvinnor som inte ammar ska respekteras för det, på samma sätt som kvinnor som ammar i flera år också ska få känna att detta respekteras. Bröstmjölken är en bra näringskälla, vid sidan av annan mat, även sedan barnet har passerat ett år. WHO:s globala rekommendation är att amma i två år eller längre. (Sida 7)

    Under barnets första halvår räcker bröstmjölk eller modersmjölksersättning som enda näringskälla. (Sida 15)

    De små smakproven kan vara en möjlighet för barnet att pröva nya smaker. Eftersom mängden mat bör vara mycket liten och inte utökas förrän barnet är sex månader bidrar proven i praktiken inte med någon näring. Hela första halvåret är det bröstmjölken eller modersmjölksersättningen som bör vara de enda näringskällorna. Vid cirka sex månaders ålder bör föräldrarna däremot uppmuntra sitt barn att prova annan mat, även om barnet inte själv tar initiativet. (Sida 15)

    Att lära barn att äta mat är en långsam process. Eftersom bröstmjölk och modersmjölksersättning bidrar med energi och viktiga näringsämnen under hela introduktionsperioden behöver föräldrarna i de flesta fall inte vara oroliga för att barnet ska få för lite näring, även om det bara äter små mängder annan mat. (Sida 16)

    När barnet börjar få smakportioner är portionerna små men övergår i långsam takt till att bli hela måltider. Tidigare talades det om att man skulle byta ut amningsmål mot annan mat, men den nya maten ska inte vara en ersättning för bröstmjölken utan ett tillägg för att täcka barnets ökande behov av energi och näring. Mängden bröstmjölk kan vara densamma under hela tillvänjningsperioden och barnet kan fortsätta att ammas fritt så länge barn och mamma vill, gärna hela första året eller längre. En fördel med att fortsätta amma under hela första levnadsåret är att övergången till annan mat då kan gå långsammare. Att avvänja barnet från bröstet är en annan process än att tillvänja barnet till annan mat och behöver inte alls ske samtidigt. (Sida 18)

Annons