josefinknave

Josefin Knave

Annons

Socker till små barn?

Jag gjorde även en vlogg från vår glasseventseftersmiddag och på Youtube fick jag en kommentar från Sofia som, apropå temat, undrade hur vi tänker kring socker i familjen. Den här frågan blir lätt känslig och används ofta på ett skuldbeläggande sätt, men så var inte fallet denna gång (så jag vill alltså betona här att jag inte blev upprörd av frågan, haha). I stället kände jag att vi lika gärna kan diskutera tema socker här på bloggen! Det är ju något de flesta har en relation till, och något som alla tänker olika kring, så jag skulle i alla fall känna att det vore intressant.

För oss känns det rätt att inte skapa någon stor spänning kring godsaker. Med det sagt menar jag inte att vi bäddar in godis, glass och kakor som nåt vi äter till varje måltid – men jag vill liksom inte göra det till något superspeciellt eller bygga en hype kring sånt eftersom min tro är att det gör det hela till något exotiskt och småförbjudet vilket i sin tur kanske kan skapa en osund relation till det hela. Jag vill inte använda godsaker som belöning och inte heller viga godsaker åt en speciell veckodag eftersom jag tänker att det kanske föder tanken ”okej, nu får jag bara äta det här goda i dag, bäst att jag äter så mycket jag bara kan på en gång!”. Det behöver ju inte vara så för alla, men ni kanske förstår hur jag tänker i alla fall?

Jag tror säkert att det funkar med exempelvis lördagsgodis i många familjer, så jag ser inget fel med det i sig. Men i vår familj känns det onödigt. Vi äter sötsaker rätt sällan när B är vaken. Och när vi gör det – ja, då känns det dumt att inte låta honom smaka. Han fattar ju på nåt sätt vad det är och då känns det inte som att jag kan motivera att vi får sitta där och äta utan att han får smaka trots att han ber om det. Så det är helt enkelt regeln – äter vi, så får han smaka. Sen är det upp till oss att försöka hålla nere på de tillfällena vi äter sånt så att vi slipper ha den situationen för ofta. Bara för att vi inte har några superstrikta regler kring sockret betyder det ju inte att jag tycker att socker är problemfritt. Jag tror verkligen inte att kroppen mår bra av för mycket av det, och dessutom smyger det ju lätt in konstiga tillsatser i sånt man köper färdigt. Men samtidigt är livet inte svart och vitt och jag tror ju inte heller på förbud, så då får det bli såhär. 🙂

På glasseventet åt jag glass – och därför fick även B äta glass. I klippet ser det ut som att han äter två stora glassar själv, men så är såklart inte fallet, han åt ju mellis innan och hans magsäck är trots allt fortfarande i 1,5-åringssize. 😉 Vi var båda nöjda och glada med eftermiddagen och jag tror inte att glassätandet i onsdags kommer slå tillbaka på oss i framtiden. Hur tänker ni kring det här? Har ni sockerregler? Dela gärna med er!

Kommentarer
josefinknave

Kommentera

  1. Marie

    Vi har lördagsgodis för vår 5-åring. Lillebror är 2 år och han får inget godis alls. Fikar vi får båda kaka men det är bara den yngsta som äter upp kakan.

  2. M

    För en 1,5-åring finns en poäng med lördagsgodis, det håller jag med om! Men större barn fattar begreppet, som ändå är rätt vanligt, kompisar för lördagsgodis mm och då tycker jag det är en perfekt regel.

  3. Cicci

    Josefin! Nu har jag en fråga som jag gått runt och tänkt på i en hel vecka. Den har på riktigt poppat upp någon gång då och då 😛 och så klart handlar den om den lille mini stjärnan B. Använder han napp eller tumme något eller har han liksom aldrig varit intresserad av det? Jag minns att jag var ett sånt barn som liksom inte brydde mig om sånt. Frågan kanske låter konstigt, men jag undrar verkligen 😛

    Tack för en fantastisk blogg, en jag aldrig tröttnar på!
    Stor kram

  4. alice

    Det låter superklokt. På så vis blir ju sötsaker inte något exotiskt eller spännande – utan istället bara något man äter ibland – vilket ju ger ett lagomt och naturligt förhållningssätt 🙂

  5. Maria

    Vi äter ofta en liten söt och/eller fet efterrätt varje dag – ingen är överviktig och ingen känner vanligtvis något dramatiskt sötsug mellan måltider eller tycks ha tendenser till att överäta. Jag tror mycket på avdramatisering och att skapa balans mellan det nyttiga och det goda. Vår treåring får därför ungefär lika ofta sötsaker som vi vuxna, bara i en barnanpassad mängd. Människor i Sverige verkar ofta verka dra allting till sin spets och tycks tro att det är livsfarligt att leva utan strikta regler och kroppstukt. För mig med gamla ätstörningar är lagom faktiskt bäst.

  6. Sofia

    Tack för ditt svar! 😃
    Försöker också tänka att om vi äter det framför vår dotter så måste hon i alla fall få smaka. Skönt att fler tänker likadant! 😘

  7. Sofia

    Jag har själv inte barn så egentligen kanske jag inte kan uttala mig helt i den här frågan. Men utifrån min egen uppväxt och min egen känsla tänker jag att det finns en rätt bra poäng med en bestämd dag för mer sött. Vi alla, och kanske i synnerhet barn, mår bra av rutiner och ramar för olika saker. Och särskilt sådant som är frestande och lätt att få för mycket av tror jag är bra att skapa en ram kring.

    Jag tror heller inte att en speciell veckodag gör att barnet vill äta mer just den dagen och om det skulle vara så tror jag inte att det är negativt. Tvärtom så minskar ju sötsuget ju mer sällan man äter sött och man känner snabbare att man fått tillräckligt när man väl äter sött. Jag tror att det handlar så mycket om vanor. Sedan får man inte glömma tänderna. Utifrån tändernas bästa skulle jag också säga att det är bättre med en dag med mer sött än flera med lite. Eftersom syrafrätningen sätter igång så fort vi stoppar i oss nåt mår tänderna bättre av att äta mer på en gång än småätande.

    Med detta sagt menar jag absolut INTE att barn aldrig ska få smaka när föräldrar äter sött eller att man ska ha väldigt strikta förbud där sötsaker blir närmast heligt. Ville bara utveckla varför jag tror att lördagsgodis ändå är en bra grej. Vi får se om jag tänker likadant den dag jag själv får barn…;)

  8. N

    Åh ät ju bara 21 och har inga barn men har jobbat på förskola i två år så… Det finns så många föräldrar som helt hysteriskt håller koll på sockerintag, en förälder hade tillomed lurat i sin flicka att hon var allergisk mot socker (???). Jag känner ändå att barn ska äta så lite socker som möjligt såklart, men fika med kakor eller bullar ibland går såklart bra. Om någon fyller år eller man äter fredagsglass ellrr lördagsgodis eller man råkar har glass hemma.
    Glöm ibte att salt är minst lika farligt!!! Summan av kardemumman är kandke att man ska aldrig äta för mycket av något, men sockerhysteri känns så trist för alla.

  9. Suss

    Med båda barnen har vi väntat med just godis så länge som möjligt. Så länge de är nöjda med nåt annat, tex frukt, så har de fått det. Ber de om att få smaka tex glass när vi äter de så får de det. Ser ingen poäng i att bråka om det på samma sätt som jag inte ser nån poäng med att introducera godis/fika om inte barnet visar nåt intresse. Den äldsta får fredagsmys och att ha en bestämd dag har hjälp oss undvika konflikter i affären alla andra dagar i veckan men visst blir det fika nån annan dag eller en liten överrakning i form av en tablettask. Klart hen har ätit för mycket godis nån gång men aldrig mer sen. Fast vi kanske har världens enklaste 5-åring när det kommer till sånt. 🙂 1,5-åringen tycker att blåbär och vindruvor är det bästa som finns så då får hen det när stora syskonet äter glass/godis och så länge det funkar så kör vi på det.
    Alltså, vi har lite regler så att sötsaker inte ska tas för givet men det är inte tabu heller.

    1. josefinknave
      josefinknave

      Ja, onödigt att propsa på godsakerna om de gärna äter frukt och liknande. 🙂 Och det är nog så att jag kommer få tänka om när B blir lite större, speciellt med att viga en veckodag åt godis.. 🙂

  10. Sofie

    Hej, hemma hos oss har vi tänkt precis som er. När vi fikar eller så när vi har besök så erbjuds även vår son om han verkar intresserad av det vi äter. Jag tycker som du att det skulle kännas väldigt fel att vi sitter och trycker i oss något som han verkar intresserad av och neka honom. Då skulle helt enkelt vi också få låta bli. Däremot försöker vi också se till att det kanske inte blir för ofta.

Annons