Skita i fred

När verkligheten kommer ikapp.

Ikväll när jag och Nea satt och myste innan hon skulle gå och lägga sig så var jag i nuet. Jag luktade på henne, kände hennes goa, runda lilla hand klappa på min arm. Jag tänkte att ”detta ögonblicket ska jag minnas för alltid”. Men så kom verkligheten ikapp. För det kommer jag inte (kanske, måhända, nu när jag skrivit om det. Men annars – det är en så vanlig företeelse). Ibland blir jag lite ledsen när jag tänker så. Alla ögonblick är ju värdefulla och jag vill minnas de alla, men det går inte .

Men vid närmare eftertanke så gör det ingenting. Jag kommer kanske inte minnas allt i detalj, jag kommer inte minnas alla finurligheter mina barn gör. Inte heller kommer jag blicka tillbaka på allt som hänt. Men jag kommer alltid alltid alltid att ha upplevt det! Det kan ingen ta i från mig. Aldrig. Ingen ålder, ingen sjukdom – ingenting kan någonsin ta i från mig mina upplevelser. Och när jag tänker så blir jag så trygg. För jag kommer ha suttit hundra gånger med mina barn i famnen, blåst på sår, tröstat, bråkat, skrattat, gråtit, älskat. Jag minns inte, men jag upplever!

Sen tog jag många djupa andetag, med näsan tryckt mot Neas hår. Jag andades in henne. Jag var här och nu, i ett ögonblick som aldrig kommer igen… Men jag har för alltid upplevt det.

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Jannice

    Otroligt bra skrivet! Alldeles för ofta glömmer man att stanna upp och bara leva här och nu. Jag är duktig på det, tyvärr! Jag lever oftast långt in i framtiden och oroar mig över saker som eventuellt kommer att hända osv. Tack för det här inlägget. Ikväll ska jag sitta med barnen och bara andas och vara närvarande ♥

    1. Josefine

      Tack, vad glad jag blir att du skriver så :)
      Jag är tyvärr lite likadan ibland, lever i framtiden. Men övar på att leva här och nu och det går riktigt bra.
      Hoppas du hade en mysig kväll med barnen!

  2. Edwina

    Det är härligt att läsa att läsa dina genuina blogginlägg, där du med dina ord beskriver en vardag som många lever i men kanske inte reflekterar över och upplever. Och har man den insikten i livet så är man rik. Trots att familjelivet ligger långt borta i mitt liv så kan jag känna en längtan efter det du skriver om, för det är något som ligger och väntar i framtiden. Tills dess ska jag leva i nuet och uppleva det som gör att jag kommer att vilja minnas. Ps. Lycka till med företaget, härligt med drivna människor!

    1. Josefine

      Tack SNÄLLA för din kommentar (komplimang) – vad glad jag blir. Ja gör så, det är nog något många behöver tänka på mer.

      Ps, Tack! Vi får se hur det går. Nu är jag mer inne på skrivandet faktiskt. Du verkar rätt driven själv måste jag säga:)