Jessica Lagergrens

Tjejvasan i eget spår!

Igår åkte jag och mamma 2,5km i skidspåret och då bestämde jag mig för att testa att åka Tjejvasan idag. Jag åker 2,5km på ungefär 18 minuter så vi räknade ut när mamma skulle lämna mig i spåret och när hon sen skulle ansluta så att hon kunde åka det tolfte varvet tillsammans med mig. Första och sista varvet var absolut de lättaste. Varv nummer sju kändes lite utomkroppsligt och det var som att en annans kropp tog mig framåt.

Jag delade upp spåret i olika delar i huvudet där en del döptes till ”liften”. Jag låtsades att jag åkte ankarlift i ett parti som slutar lite nedåt och samlade ny energi i några sekunder. Jag pausade någon minut efter 1 mil och drack en skvätt kaffe, fyllde på med vätska och åt en bit Snickers. Sen var det full fart igen! Efter varv nio av tolv kändes det mest som en nedförsbacke. Jag är så stolt över mig själv att jag klarade det! Efteråt kände jag mig helt oövervinnerlig och som att jag klarar vad som helst! Fantastisk känsla! 3 mil. 30 kilometer! Otroligt!

Den här skylten passerade jag tolv gånger idag. Och den peppade mig! Jag tror att alla faktiskt är starkare än dom tror.

Tolv varv och tre mil senare gick jag i mål! Så glad, stolt och nöjd!

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Malla

    Gött kämpat! Jag åkte tjejvasan för ett par år sedan. Hade i princip aldrig stått på ett par skidor förr. Rent pannben som tog mig i mål. Grät i princip när jag var framme i mål , dels av lycka för att det var över men dels också av chock för att jag hade klarat av det ?