Skrev hon inte om det här igår? Har hon inte redan lyft #MeToo? Det räcker inte med ett inlägg. Det har bara börjat. Vi ska vråla tills det inte finns någon luft kvar i våra lungor, då ska vi väsa. Vi ska aldrig någonsin igen hålla käften om det här. Så många som har klivit fram och berättat sina historier under de här dagarna. Så många sår som har rivits upp och som fullkomligt blöder nu. Många av dessa minnen har legat djupt begravda. Vissa rent av bortglömda. För så fungerar hjärnan. Den förtränger, glömmer och gömmer sånt som gör ont. Det kan räcka att du läser en historia som påminner om din för att väcka liv i något du trodde var dött. Det gör förbannat ont.
Tack till ALLA som höjer rösten. Tack till alla som berättar. Och det är okej att inte berätta. Vi talar för er också. Om en man någonsin lägger sina händer på min dotter och berövar henne hennes frihet. Ja, då kommer jag inte varsamt strypa eller snällt skjuta. Jag kommer slakta. Föreställ dig den vidrigaste scenen ur Game of Thrones. Så kommer det att gå till. Grovt? Absolut. Rör inte min dotter. Rör inte min kropp mot min vilja och rör inte mina systrar. Nu får det vara nog.
Jag gick en promenad i skogen för att rensa hjärnan. Jag bröt ihop. Det gör så fruktansvärt jävla ont att minnas allt. Så många gånger som jag har anklagat mig själv för vad jag har varit med om. Att jag själv satt mig i situationer där jag får skylla mig själv. Jag vill krama mitt 20-åriga jag och säga att det inte var mitt fel.
Jobbar som undersköterska på ett äldreboende, får ofta armar runt min midja när jag diskar i personalrummet, oinbjudna händer som masserar mina axlar, kramar, uppmaning att dela med mig av sexuella fantasier/erfarenheter. Jag har slutat att ta rast tillsammans med andra, orkar inte längre.
Jag skrev #metoo på min facebooksida, men var tvungen att ta ner inlägget, blev påhoppad av så många. Det verkar som att övergrepp bara kan gå åt ett håll? Vi män som drabbas av sexuella övergrepp kan tydligen inte drabbas?
Personligen ska jag lära både min son och dotter att freda sina kroppar, oönskade blickar, händer på kroppen, armar runt kroppen. Det ska kännas, jag hoppas de inte hinner bli lika nedbrutna som jag. Och jag hoppas samhället har kommit längre när de vuxit upp.
Män som har råkat ut för samma sak men från kvinnor skall enligt feminister vara tysta.
ALDRIG!
Det är inte kvinnans fel när hon har sagt nej! Det är massor med kvinnor som inte blir trodda! Jag startade en kvinnojour på 80- talet! Jag vet!???
Jag vågar inte skriva mer än #metoo på min instagram o Facebook då ja aldrig berättar för min familj vad som hänt så ja alltid skämts, men tänkte att ja kanske vågar skriva det här..
Gick i 8:an, vi hade utflykt med biologin där vi skulle ut o leta löv m.m. Man skulle gå 2 och 2 i skogen. Läraren satte ihop mig med en kille i klassen. Allt började bra..vi letade löv o ja både mig ner för att titta på marken..då känne ja ett tag om nacken o ja tittar upp, där står den här killen med sin styva snopp o ler elakt, han försöker trycka mig mot den o säger att jag ska suga av honom…ja får panik o blir helt lamslagen..inser att vi har gått långt in i skogen o ser ingen annan..försöker ställa mig upp o komma därifrån men han va starkare o han trycker mig mot den..får den mot kinden innan ja lyckas komma loss..sa aldrig nåt till någon för ja va rädd att ingen skulle tro mig..
en annan gång var ja 18 och var ute o dansade med en tjejkompis när en kille kommer upp bakifrån o de är trångt så kan inte vända mig om o han får ner handen innanför mina trosor o får in fingrarna i mig…
Detta är 2 av säkert 100 gånger som killar/män gjort något mot min vilja men detta är de 2 större tillfällena som gett mig ärr, dock har ja alltid beskyllt mig själv o skämts men det gör ja inte längre! Nu är jag bara arg..tack för att jag fick skriva här..förhoppningsvis vågar ja berätta för min familj någon gång
Delar så din känsla Jessica!! Satt igår och läste alla berättelser under metoo-hashtagen och kände bara ”nej nu får det fasen räcka!!!” Blev så irriterad, ledsen och besviken på världen. Varför får vi kvinnor utstå detta dag efter dag? Gav mig ut på en riktigt aggressiv powerwalk och skrämde nog livet ur alla som mötte mig med min arga uppsyn, hehe. Kram till dig för att du tar upp detta!!
Så viktigt verkligen! Det har rivit upp gamla sår hos mig som vill lägga upp hashtagen, men inte orkar. Den som utsatte mig är en släkting och i princip hela släkten vet om det efter att jag berättade när jag var 20. Det var då jag träffade min man och allt som jag tryckt undan kom upp till ytan när han ville vara nära mig och jag fick panik! Han förstod snabbt att det var någonting som hänt och sa då det som gör att jag sakta kunde börja släppa in honom innanför mina murar. Han sa ”jag bryr mig inte om om vi någonsin har sex, det enda jag bryr mig om är att inte behöva vara utan dig”. Nu är jag 32 och är fortfarande tillsammans med samma underbara man! Anledningen till att jag inte orkar posta hashtagen är att släkten delade sig i två den dagen det kom fram. De som tror på mig och de som håller mannen om ryggen. Jag vill inte posta #metoo av rädsla för att röra upp sår för de som stod upp för mig då, men förlorade viktiga relationer på grund av det. Jag vet att det inte är min skuld, men jag orkar faktiskt inte dra upp det igen. Men tack Jessica för att du vrålar för mig också! Reagerade på en sak du skrev och det var nog därför den här historien nu vällde fram ur mig 🙂 Du skriver att du ska slakta den person som utsätter din dotter. Min pappa sa alltid samma sak till mig också, att jag skulle tala om för honom om någon utsatte mig för då skulle han slå ihjäl den jäveln. Fint såklart, men tyvärr gjorde det att jag aldrig vågade tala om för honom när det hände. När man är barn tar man ju det som sägs bokstavligt och jag kände att jag skulle vara orsaken till att någon hade dött, vilket jag inte ville. Jag såg också framför mig att min pappa skulle hamna i fängelse i många år, vilket också gjorde att jag inte vågade berätta. Så jag tror att man ska väga de orden man säger till sina barn. Kram!
>3 det river verkligen upp sår… även om jag inte är så modig som du (och din syrra) är….#MeToo
Kram
<3 kramar!
Det var inte ditt fel ❤️ Kram
<3 Kramar!
Jag gråter …….
Finaste finaste, finner inga ord.
Vill bara ge dig 100 varma , kärleksfulla kramar till dig ❤️
<3
❤️❤️❤️
<3 <3 <3