Jessica Lagergrens

Livet med två barn

Vad fantastiskt det är att vi fick två barn! Det slår mig hela tiden. Jag har två barn. Vi har två barn! Jag är tvåbarnsmamma. Det fanns en tid när jag inte trodde att jag skulle bli det. När jag och Ibbe hade det som kämpigast i vår relation trodde jag verkligen inte att vi bara några år senare skulle ha två döttrar.

Jag har precis varit iväg med Bonnie hos Angelica och spelat in nästa veckas avsnitt av Tvillingpodden. Vi försöker ligga lite före nu för att inte hamna efter. Nu kan vi åka ut med båten till helgen i lugn och ro och inte behöva känna stress att hinna hem för att spela in podden.

Det blir en del tårar från min sida i podden. Det är kämpigt att inte få sova ordentligt. Ännu kämpigare när jag drömmer verkliga mardrömmar som sitter i under dagen. Jag känner mig lättirriterad och arg till och från beroende på hur mycket jag får sova och det går såklart ut över Ibbe. Jag vill inte vara irriterad. Jag vill vara glad och härlig. Jag fick ett tips från Angelica som jag tar med mig. Det är att försöka att inte brinna av på en sekund om Ibbe säger eller gör något som irriterar mig. Att ta in, andas och sen tänka ”här hade jag kunnat bli irriterad men jag väljer att inte bli det nu”.

Jag kämpar på så gott jag kan men är väl inte superhjälpsam med sysslorna hemma just nu. Det är svårt att hinna med allt känner jag när jag har Bonnie nära mig nästan alla timmar på dygnet. Jag vill ju också ha det så nu för den här tiden är så kort även om det ibland känns som att hon för evigt kommer vara såhär liten (och att jag aldrig mer kommer få sova en hel natt).

Den här bilden har Elsa fotat på Bonnie.

Elsa målade sig själv med tusch i ansiktet…

och på foten. Då sa jag till henne att hon inte får rita på sig själv. Då visade hon foten och sa ”men mamma, det är ju du och jag”…

Sen böjde hon sig fram och ritade mig till en katt! Som jag älskar min Elsa. Det syns på mina ögon att jag har varit sjuk och inte får sova så mycket. Men snart vänder det!

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Elin

    Det är verkligen en omställning att gå från ett till två eller som vi gick från ett till tre! Fick tvillingar för 4 månader sen det är helt underbart men kunde inte i min vildaste fantasi tro att det skulle bli sån omställning. Trotts vi är två föräldrar hinner man inte med nånting utöver alla måsten ?

  2. S

    Har också två döttrar – varav den yngsta föddes för 13 veckor sen. Hon gled bara in i vår familj och sov från första natten som en stock och var bara glad och nöjd när hon väl var vaken. Har på riktigt inte känt nån chock alls – det var mycket mycket MYCKET värre med första barnet. Så olika det kan va. Men då ammar jag inte – körde med ersättning från dag 1 och ångrar mig inte en sekund.

  3. Ninna

    Känner igen mig där. Det är så omtumlande att gå från ett barn till två. Det ÄR en större omställning än när man fick första barnet. Minns som igår hur överlycklig och nervös man var. Vilka hormoner, på riktigt jag har nog aldrig mått sämre i mitt liv. Jag var utom kontroll känslig och jag tyckte min sambo var så taskig och onödiga kommentarer som jag aldrig kommer glömma. Men där handlade det om hur jag bemötte honom. Och det var väl inte alltid på det bästa sätt. Nu ett år senare känner jag att mina hormoner är stabila. Trodde jag skulle tappa det helt. Alla krav man ställer på sig själv är värre än något annat. Man är för hård mot sig själv många ggr. Men ibland skulle det vara skönt med lite mer förståelse från ens sambo. ❤️

    1. T

      Och jag som tyckte helt tvärtom. Jag tyckte det var som en käftsmäll att få första barnet för hela livet blev heeeeelt annorlunda och jag sörjde mitt gamla liv även om jag såklart var glad för min dotter. Andra barnet var bara helt självklar från första stund och jag mådde enormt mycket bättre psykiskt. Jag tänkte innan tvåan att nä det räcker med två men nu när jag har två längtar jag efter en tredje.. ? Så olika det kan vara! Men jag har iof fått mycket stöd av min man så kan inte föreställa mig hur det känns att inte ha det ❤️

  4. A-M

    Fast varför ska du göra hushållssysslor? Räcker gott att ta hand om nyfödd samt underhålla 4-åring med jämna mellanrum. Fattar att du måste fixa mat om Ibbe jobbar men övrigt kan ju vänta. Kämpa på och prioritera vila/mys med liten

  5. Lina

    Jag känner med dig! Känns som igår när jag var sådär. Trött och irriterad. Men vipps så har det gått 1,5 år… Skit i hushållssysslor, det är inte viktigt. Det hoppas och tror jag Ibbe också förstår. Att amma och ha en spädis nära dygnets alla timmar, PLUS försöka fokusera på första barnet, det är enormt krävande. Mer krävande än man nånsin kan förstå om man inte har gjort det. Men samtidigt så gränslöst givande. ”Här, nu” är väl mantrat den där tiden. Och kaffet har ju aldrig smakat bättre… trots att det är kallt. Kram!

  6. Therese

    Men åååh så söt målning på foten Elsa gjorde ? Tips är att göra en tatuering med det motivet?

    Första tiden som tvåbarnsmamma är tuff, minns att jag också hade verkliga mardrömmar där känslan aldrig försvann riktigt, usch det är hemskt med sömnbrist. Hoppas att det snart vänder, en behöver verkligen få sova!!