Ingen frågar honom! – Jessica Lagergrens

Jessica Lagergrens

Ingen frågar honom!

Nu har Ibbe varit ute på sjön med en kompis sen i söndags. Han kommer hem igen på söndag men sticker med en annan kompis tis-torsdag. Jag ska försöka formulera den här texten utan att låta bitter. Jag tycker att det är fantastiskt att vi ger varandra egentid och utrymme för att få ha kul på egen hand. Men inte en enda person har frågat honom var hans barn är när han är iväg. Jag får alltid den frågan. Varje gång jag lämnar huset ett dygn eller fler. “Var är Bonnie och Elsa när du är borta?” eller “varför väljer du att resa iväg utan barnen?” och “saknar du inte barnen nu när du är hemifrån?”

Är inte det lite skevt så säg? Jag kan absolut sakna barnen när jag åker bort, men mestadelen av tiden gör jag helt ärligt inte det. Jag vet att dom har det bra med Ibbe eller sin mormor eller sin morfar. Vi har världens bästa familj och nätverk med barnvakter och det är jag så tacksam för. Men jag skulle önska att slippa den frågan nästa gång jag åker bort. Det är som att man vill att jag ska ha dåligt samvete och må dåligt för att jag “lämnar bort mina barn”. Och som sagt. Aldrig någonsin under alla de här åren har Ibbe fått den frågan när han reser bort. Inte en enda gång.

Det går bra på hemmafronten men nu börjar jag bli trött. Jag har ont i halsen och känner mig lite hängig och då är det inte helt lätt att underhålla två kids. Den minsta är det full fart på från morgon till kväll. Det klättras, kryps och rivs i skåp och lådor. Det känns inte som att jag gör annat än att plocka undan och fixa måltider. Imorgon funderar jag på att ha en annan taktik. Strunta i plockandet helt tills båda sover och röja undan då istället.

Vi har precis haft fredagsmys och nu börjar det bli dags för tandborstning och nattning. Den lilla lägger jag bara i spjälsängen med en flaska mjölk, sen somnar hon. Oftast på någon minut. Den stora har börjat vägra att somna och vill lyssna på ljudbok efter ljudbok. Ikväll ska jag nog läsa en vanlig bok och ligga bredvid henne tills hon somnar så hoppas jag att John Blund kommer lite snabbare än tidigare kvällar när hon somnat efter 22.

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Sanna

    Jag börjar jobba den här veckan (har varit föräldraledig och min son är 9,5 månad, sambon ska vara hemma med honom), flera olika personer har frågat om sonen redan ska börja förskolan? Nej han har en pappa som ska vara hemma med honom…helt sjukt att folk tror att förskolan är första alternativet och inte pappan…

  2. Åsa

    Jag och min man diskuterade en liknande grej då jag var irriterad på att flera gånger fått frågan från kollegor och andra om jag inte skulle gå ner i tid när vi båda började jobba efter föräldraledigheten och frågade om han någonsin fått frågan. Det hade han inte, däremot har han tydligen fått frågan om inte jag skulle det… Så sjukt!

  3. Polly3

    Ta hand om matrester, disk och sopor. Resten kan vänta. Sen slår du dig ner i soffan framför en film eller med en bok.

  4. Johanna

    Förstår precis. Jag reser mkt i mitt jobb, upp till 2 veckor i streck ibland. Alla undrar hur det går med barnen och om min man verkligen klarar det själv. Så tröttsamt. Om jag nämner ty han ibland kan få hjälp v farmor när det kniper så blir det som att alla kan pusta ut bara för att det är en annan kvinna som kan sköta om allt så då är det lugnt. Suck suck suck!

  5. Jelena

    Hej dig! Fattar känslan, jag har rest mycket i jobbet ( på ework du vet😃) och har många gånger frått frågan hur det är möjligt med två barn🤷🏻‍♀️ Nu har vi flyttat till wien och jag har av grannen fått frågan om jag kör bil och om JAG lagar mat😂😂😂😂

  6. Maria

    Får oxå den frågan. Om jag hade varit pappan till min son hade jag tagit sjukt illa upp! Som att folk tar för givet att pappor inte kan ta hand om sitt/sina barn!? Tycker de speglar mer hur deras tänkande/relation ser ut, förmodligen lever dessa mammor i förhållanden där dom får dra hela laset med en pappa som faktiskt inte kan ta hand om deras barn
    Brukar vända på det och tänka att “vilken tur jag har som har en pappa som kan ta hand om sitt barn och som ger mig utrymme att göra saker”. ❤

  7. Emelie

    Samma här! Jag jobbar som konsult och är iväg lite med jobbet i veckorna. När jag blev gravid sa typ alla – men hur ska du göra nu? Ska du verkligen fortsätta vara konsult när du fått barn. Aldrig att någon skulle ställt den frågan till min sambo. Aldrig. Så tröttsamt.

  8. Monkan

    Så sant. Jag har fått samma kommentarer men aldrig min man trots att han varit borta mycket mer än jag under barnens uppväxt pga. olika fritidsintressen.. Alla har vi olika behov och det är väl upp till varje par/familj hur man gör.. Jag blir så trött på alla som ska tycka och tänka så mycket. Tack för en fin blogg och att du förgyller min vardag..🌺

  9. Johanna

    För folk är dumma neandertalare som shamar kvinnor/mammor så fort de kan. Tvi säger jag bara. Och JO – du FÅR låta bitter, nu gör du ju inte det, för du är så snäll, men jag bittrar loss lite åt dig här vid sidan av❤️😅

  10. Lina

    Det ÄR skevt att det oftast bara är kvinnor som får den frågan. Värst var när jag satt på en restaurang för några år sedan med två tjejkompisar och en bekant kommer fram och frågar den ena om hennes sambo är ”barnvakt” ikväll eftersom hon är ute. 🤯