Elsas förskola har något som heter ”Sång på kullen” och det fick jag precis en inbjudan till. Det är i början på juni och då får man ju verkligen hoppas att snön har försvunnit. Det är ju typ minusgrader ute idag, hemskt. Jag satt och jobbade så intensivt på förmiddagen att jag knappt märkte att det var snöstorm utanför fönstret. Det var först när jag skulle springa ner och möta vår bästa Cecilia och hämta lunchen som jag såg att det var helt vitt på marken. Vi har inte träffat Cecilia sen innan vi åkte till Thailand och det var så himla skönt att bara få sitta och prata med henne. Cecilia är ju vår medarbetare i företaget och hon är verkligen en helt fantastisk människa. Jag är så glad att hon är en del av vårt företag. Hon har en varm personlighet och hon är driven och vill så himla mycket. Jag känner mig verkligen lyckligt lottad över att hon vill jobba med oss.
Åter till Sång på kullen. Det blir ju Elsas första förskoleavslutning och jag ser fram emot det massor. Jag älskade att ha skolavslutning när jag var liten. Det var så högtidligt och vår skola tog alltid en gemensam promenad till kyrkan där vi sjöng ”Den blomstertid nu kommer” för glatta livet. Jag och Angelica fick alltid nya klänningar till skolavslutningarna och mamma fönade våra hår kvällen innan. När man var liten var sommarloven oändliga. 10 veckor av bad, lek, utflykter och lite senare kvällar. Jag ska se till att Elsas avslutningar och sommarlov blir minst lika minnesvärda som mina egna. Tänk att jag har en alldeles egen liten dotter, det är ju helt fantastiskt.
Minitwins!
