Igår kväll när vi satt och åt middag fick jag en flash från SR att en lastbil kört rakt in i Åhléns City. Jag gick direkt in på Aftonbladet och läste om de fruktansvärda nyheterna. Det är svårt att ta in. Trots att det har gått över ett dygn nu så känns det fortfarande helt overkligt. Jag tittade snabbt på klockan och räknade fem timmar bakåt och insåg att vår mamma borde befinna sig precis vid T-centralen just då eftersom att hon skulle åka och hämta Elsa från förskolan. Jag kastade mig på telefonen men fick inget svar och ringde då istället Ibbe som fick ringa till mamma. Hon hade gått åt andra hållet den dagen. Alla andra dagar hade hon gått mot Åhléns men Stefan hade ringt och erbjudit skjuts vilket gjorde att mamma gick åt motsatt håll. Hon var alltså ute exakt när det hände och var sekunder ifrån. Ibbe ringde upp och sa att mamma var ok, sen ringde mamma upp och berättade vad som hade hänt. Hon var chockad men i säkerhet.
Den ovissa känslan ville dock inte släppa hos mig. Jag var så orolig att något mer skulle hända igår. Jag kan inte ens föreställa mig paniken för er som var på plats kände. Ni som såg. Hörde. Flydde. Jag är otroligt tacksam att min mamma hade änglavakt igår. Livet är så himla skört. Nu längtar jag hem och vill bara krama om min familj.
Älskade finaste lilla mami! Tack för allt du gör och för att du är världens bästa mamma!
Så fruktansvärd händelse 🙁