Jessica Lagergrens

Nu sitter vi på Arlanda och väntar på att få boarda planet. Jag vet att jag sagt det förut, men jag tycker att det känns helt overkligt att jag ligger på en strand imorgon. Nu håller vi alla tummar för att det blir strålande sol i våra åtta dagar på Koh Lanta. Det kommer nog att väckas en hel del minnen för min del när vi kommer fram till Thailand. Jag har ju varit på så många av öarna runt omkring, men inte på just Koh Lanta. Det blir dock lite skillnad på resa nu och då. Då släpade jag runt på en stor ryggsäck och var full av förväntan på vad skulle hända varje dag. Det var liksom ett nytt äventyr som startade varje morgon och nya människor att träffa. Då blev jag kär en gång i veckan – minst. På den här resan blir det största äventyret att åka till några småöar runt Koh Lanta, och att hitta bästa lunchställena med perfekt skugga.

Det var riktigt jobbigt att säga hej då till Elsa imorse. Det var med en klump i halsen som jag gick ner till förskolan och kramade om henne innan hon sprang in mot frukostbordet. Jag sa till henne imorse att jag ska flyga flygplan och att jag kommer hem igen om en vecka – att det kommer att gå fort. Jag har skrivit ett brev till henne och lagt på hennes kudde som jag hoppas att Ibbe läser för henne ikväll och varje kväll innan hon somnar. Jag saknar henne redan. Min lilla grodmunk! Hon är tametusan den bästa personen på den här jorden.
Här är en bild från förra sommaren när vi var nere i Torekov. Vi bokade precis en vecka för kommande sommar där. Det kommer att bli ljuvligt! Jag älskar verkligen Skåne!