Elsa kändes lite hängig i helgen men igår blev hon plötsligt jättesjuk. Hon sväljer inget saliv, piper, rosslar och vägrar äta. Det ser ut som att hon har små blåsor på hela tungan. Inatt har hon vaknat en miljon gånger och tillslut sov hon nära mig och Ibbe men låg och pep samtidigt. Man märker verkligen att hon har ont någonstans. Mitt hjärta går sönder när hon är sjuk. Imorse ringde jag husläkaren och vi fick en tid direkt. Det är en helt vanlig förkylning som har satt sig i munnen/svalget. Hon är röd i halsen och blev rekommenderad att bara äta ”snälla saker”. Jag får i henne ersättning och isglass för tillfället. Lilla gullmunken. Det känns så jobbigt att jag ska åka bort när hon är sjuk. Jag håller tummarna för att hon är piggare på onsdag när jag åker till NY. Jag kände mig lite dum när det ”bara” va en förkylning men jag går hellre till läkaren en gång för mycket än en gång för lite när det kommer till mitt barn. Jag blir liksom utom mig av oro när hon mår dåligt. Hur tänker ni kring läkarbesök med kidsen?
Eftersom din känsla, jag är likadan. Min äldsta har haft 39 graders feber hela helgen och inte velat äta så hade tänkt åka idag men nu är hon bättre så avvaktar lite till. Men annars brukar jag med åka lite för ofta skulle jag tro.
Jag försöker gå på magkänslan, säger den att något är fel, totalt fel då kollar vi upp det oavsett om det började med en förkylning eller bara gnälligare barn än vanligt! Hellre ett besök för mycket än ett för lite <3
Tycker absolut inte man ska ta några risker när de gäller barn! Jobbar på barnsjukhus och ser hur illa de kan gå när man inte säker vård i tid. Oftast är de förstås något helt ofarligt som i Elsas fall. Men då vet man åtminstone det och kan slappna av. Men sen tycker jag inte heller att man alltid kan lita på första bästa läkare. Jag sökte på vårdcentral 3 gånger på en vecka med mitt mellanbarn när han var 2 år för jag kände att något var fel, men blev hemskickad varje gång med ”det är bara en höstförkyldning” eller ”det är bara ett virus”
När jag sedan sökte på barnakuten kvällstid istället visade sig att han hade lunginflammaion OCH dubbelsidig öroninflammaion. Hade de bara tagit mig på allvar från början hade han sluppit bli så dålig som han blev.
Samma sak hände mig när jag var 5 år, Blev hemskickad från vårdcentralen, men det slutade med att jag fick blodförgiftning och höll på att dö och fick spendera flera månader på sjukhus.
På jobbet får vi in små barn med hjärntumörer som har sökt vård flera gånger under ETT ÅR, Hade de blivit undersökta i tid hade fler liv gått att rädda..
Lita på din magkänsla och stå på dig!
obs..detta var ju absolut inte för att skrämma upp dig. Ville bara säga att läkare inte alltid har rätt.
kram
Jag tar alltid det säkra före det osäkra. Kommer ALDRIG ta onödiga risker med den jag älskar mer än livet. Förstår alla gånger att ni gick till er husläkare.
Samtidigt lär man sig mer och mer om sitt barns sjukdomsmönster och blir tryggare i att det är lugnt och går över.
Jag blir också utom mig av oro när min dotter på 17 månader är sjuk. Även om det bara är en förkylning så blir jag så påmind om allt hemskt som kan hända de små liven. Tur att min bästa kompis är sjuksköterska och kan lugna mig i dessa stunder. Hoppas att det lättar med åren!
Stackars Elsa, hoppas hon blir frisk snabbt.
Nej känn inte så Jessica! Ni känner ju ert barn bäst och blir man orolig som förälder är det väl bra att kolla upp. Särskilt när det sätter sig på luftvägarna/munnen.
Själv har jag en liten 3-månaders med förkylning här hemma. Snorsugen är vår bästa vän just nu ? Det är aldrig kul när våra små blir sjuka. Men det viktigaste är tröst, mys, sitta i famnen och vara nära och få i dem vätska ?
Krya på sig lilla Elsa ?
Jag tycker också att det är bra att lyssna på sin magkänsla och söka hjälp när man är orolig. <3 Krya på Elsa!