Det är inte helt lätt att ha barn tillsammans med någon och enas om exakt likadana regler om allt. Ibbe tycker mycket om rutiner och det vet jag att Elsa också gör, medan jag är lite mer impulsiv. Jag tror inte att lite impulsivitet skadar ett barn. Under eftermiddagen har vi varit på kalas så det blev sen middag när vi kom hem. Elsa satt nästan och somnade under middagen och sa de roligaste sakerna jag hört på länge. Jag kunde inte sluta skratta.
Ibbe ville att hon skulle komma i säng så fort som möjligt medan jag tyckte att det var härligt för henne att få äta i lugn och ro. Elsa är inte den som stressar när det kommer till något. Hon äter gärna länge och väl. Men idag blev det lite av en grej och hon åt extra långsamt eftersom att hon visste att sängen väntade så fort hon var klar. Jag och Elsa satt och skrattade ikapp medan Ibbe började känna sig stressad. Då började han prata engelska med mig och sa att det vore fint med ett enat och samspelt föräldraskap. Hur är ni när det kommer till regler och rutiner? Är ni stenhårda?
Lilla familjen innan vi skulle iväg på kalas idag. Till och med Signe kom med i bilden.
Elsa ville vara katt på kalaset så det fick hon.
Min finaste lilla katt.
Igår fick Elsa välja present till hennes kompis Olivia som fyllde 1 år. Det blev en käpphäst till slut.
Vår lördagsfrukost igår var ljuvlig! Det blev smoothiebowl. Mums!
Vi har rutiner också men vi är lite ”lata” o fokus är att vi har roligt o är spontana ibland. Min sambo är väldigt sådär ärsch jag myser hellre en kvart längre med barnen på kvällen än att gå lägga dom prick 20:00.
Jag är inte heller så noga , men barnen vet exakt när dom ska klä på sig o borsta tänderna till förskolan, äta mat eller bada det går på rutin varje dag men där imellan så njuter vi o lever … livet är för kort för att hålla på vara för stenhård med tider . Min uppfattning 🙂
Jag tror det är bra för barn att föräldrarna inte beter sig precis likadant. Såklart bör man vara enade i stora frågor samt att man inte ändrar på ett beslut som den andra föräldern redan tagit. Har mamma sagt nej kan inte pappa säga ja. Men att fostra barnen lite olika och tillåta barnen på olika nivåer är bara sunt tycker jag. Alla människor är ju olika och det blir ju bara onaturligt att man ska göra exakt likadant runt barnen hela tiden. Barnen snappar upp sånt direkt och vet mycket väl vad som är ok med den ena och den andra. Så kör på med lite olikheter så får även Elsa ett bredare synsätt 🙂
Jag är helt inne på ditt spår! Min sambo är som ibbe! Så länge Elsa inte var ledsen och övertrött så är de ju jätte lugnt ?! ?
Nackdelen med att inte göra likadant som föräldrar är som någon mer skrev att barnen lär sig så sinnessjukt fort att spela ut en förälder. Det är lätt att säga nu när Elsa är så liten att hon inte kan manipulera er mot varandra men vänta bara säger jag. När Elsa är 15 och vill gå ut och hänga med kompisar sent eller bara är en odräglig tonåring kommer det inte vara lika kul att en förälder varit ”snällare” mot regler. Då får man skylla sig själv men man förstör för den andra föräldern tycker jag och då är det absolut inte ett samspelt föräldraskap. Ärligt tycker jag att Ibbe är den som har rätt i detta. Barn behöver tydliga regler och rutiner varje dag året om speciellt när de inte är bebisar längre utan barn som Elsa. Annars blir hela deras vardag förvirrande och de förstår inte vad som gäller för Mamma och pappa kanske kan ha olika regler om man är skild men bor man under samma tak blir det väldigt konstigt.
Ååååå vad jag känner igen mig i Ibbe. Jag skulle också ha blivit stressad i den situationen. Blir stressad varje gång vi inte prickar att gå in och lägga barnen prick 7. ? Om jag är själv missar jag aldrig tiden trots att jag lägger vår bebis innan, men min man har nästan gjort det till en grej att sega så mkt som möjligt (enligt mig) för att inte lägga dem i tid.
Annars är vi rätt enade. Säger nån nått så är det vad som gäller. Och vi är hårda på rutinerna, mest jag iof men mannen hänger på.
Ett enat föräldraskap är A i O i relationen. Tydlighet till barnen, vad som är ok och inte är ett måste. Annars lär tonårstiden bli odräglig med barn som försöker manipulera föräldrar och spela ut dem mot varandra.
Jag skrattade verkligen högt åt ditt inlägg. Jag är ofta mer spontan och impulsiv medans min sambo är mer för regler och rutiner. Vi väntar barn i augusti så det återstår bara att se hur det kommer att bli här hemma, haha.
Vi är så långt ifrån enade man kan komma?Inte i allt men i mycket, det är det som gör föräldraskapet så fantastiskt…vi lör oss av varandra och löser olika situvationer på olika sätt???
Vi är väldigt rutin styrda båda kanske inte alltid till vår fördel men jag älskar rutiner o tycker det kan vara jobbigt utan. Barnen älskar än så länge våra rutiner så ingen fara. Mest är det rutiner när vi äter o barnen ska sova. Men jag är i den att jag tror barn mår bäst av rutiner.
Vi båda är för rutiner och att dagarna ska se så lika ut som möjligt vad gäller tider, ena sonen har adhd och behöver det. Sen gillar vi att kunna vara spontana också och hitta på saker men oftast blir det tokigt för sonen och det slutar i kaos tyvärr.
Enat föräldraskap tycker jag är viktigt, men samtidigt så tycker jag att det är jätteviktigt att barnen får se och höra att mamma och pappa inte alltid är överens. Och att i dessa fall får mamma/pappa säga sina tankar och åsikter medans den andra lyssnar. Att man respekterar andras känslor och viljor också. Jag tror att barnen lär sig att argumentera, diskutera och lyssna mer naturligt. Jag brukar tänka på det när mina barn (2, 7 och 8 år) vill ha något eller göra något. Dom gånger jag säger nej får dom ändå en chans att argumentera för sin sak och ibland ändrar jag mig faktiskt. Så enat föräldraskap i grund och botten tror jag är viktigt – men samtidigt nyttigt att inte automatiskt stå enade i alla situationer ”bara för att”.
Ni gör det säkert redan, men för oss ”fyrkantiga barn” är det verkligen extremt underlättande att tala om vad som händer redan ett par dagar innan, så man hinner vänja sig vid tanken. Tex, ”på lördag efter lunch ska vi iväg till morbror Jens och träffa deras hundvalp”, istället för att säga det precis innan lunchen på lördagen ”nu får du äta fort för vi ska åka iväg sen”. Gud, hela världen föll ju ihop ? Väldigt viktigt med rutiner, struktur och lugn och harmoni för sådana barn. Jag är säker på att ni gör det bästa ni förmår. ?
Tack för tipset! Jag försöker att göra just så i den mån det går men tidsperspektivet är inte alltid det bästa. Har börjat visa i kalendern och ringa in dagar som något speciellt ska hända och tycker nog att det blir bättre då.
Just stress är ju som att be om ett världskrig haha, allt skiter sig totalt!
Låter som att du har egna erfarenheter? Du har inte fler tips och råd för att underlätta vardagen? Föräldrar med norm-barn kommer ofta med tips, men det funkar ju inte alls på ett barn med diagnos och det känns som att vi provat exakt allt för att underlätta för både honom och oss andra…
Tack ❤
Jag skriver ändå, trots att det gått ett par dagar och du kanske inte ser detta. Jag får en fin känsla när jag läser din kommentar. Ni låter som verkligt härliga och harmoniska människor! Och det är otroligt viktigt för ”fyrkantiga barn” (ja jag säger så, du vet vad jag menar). Som jag skrev ovan, lugn och harmoni men också strukturer och en fast hand. Försöka minimera stressen. Ringa in i almanackan, prata om kommande händelser. Helt enkelt förbereda barnet på vad som komma skall, precis som du skrev. Och jobba på att lära barnen stresshantering, på att lyckas hantera och expandera stressnivån innan de flyger i taket och blir vansinniga. Bara visa att man finns, att man är ett ankare som inte rubbas så lätt. Det är skönt för fyrkantiga barn att ha någon att grabba tag i när det skiter sig eller när man känner sig vilse.
Det kanske låter flummigt. Jag kan inte se hela min kommentar pga kommenterar från mobilen så jag hoppas att det makes sense, men det är mina tips. Fyrkantiga barn mår bäst av rak kommunikation och att verkligen veta vad som kommer att hända. Egentligen tror jag att vi alla gör det. Hoppas du får en fortsatt fin dag! ?
Haha jag är lik Ibbe men kan känna att gånger som dessa – och när det inte alls händer speciellt ofta – kan man faktiskt ”rucka” lite på rutinerna. En gång gör inte att barnet tror det blir nya rutiner, det är gånger som dessa man minns från sin barndom! När jag fick vara uppe lite extra sent, när jag ”tokade” mig och fick mamma att skratta o.s.v.. ?
Åh, intressant fråga! Tycker också att det är en svår balansgång. Jag är väldigt uppstyrd och älskar rutiner, dotterns pappa är mer åt ditt håll. Nu är hon bara 2 år men blir spännande att se hur fortsättningen blir, speciellt som vi kommer att bo isär. Jag kan iofs, trots förkärlek för rutiner, också gilla det spontana, jag behöver träna på att våga bryta rutiner tror jag, haha ? Ha en fin söndagskväll!
Vi försöker så gott det går att vara enade, men det är inte alltid så lätt, vi ställs inför nya saker ständigt med vår son och handlar utifrån situation, såklar tänker vi olika då ibland.
Äter Elsa mat från Mc Donalds? Tänker du och Ibbe lika om kost över lag?
Kan inte sluta fundera över vilka engelska ord han använde för att säga ”enat och samspelt föräldraskap” ? O du fattade vad han menade? Grymma ju ???
För övrigt tänker jag att både det där med rutiner och att va ”enade o samspelta” inte är så himlans noga alltid. Det faller sej ju naturligt att följa vissa rutiner när man har jobb, förskola osv. Ibland gör man annorlunda, ibland blir det hajkon tajkon en hel vecka, vad spelar det för roll? Jag tycker inte heller man alltid behöver vara enade som föräldrar. Blir rätt obehaglig dynamik då – typ vi mot er bara för att liksom. Jag står på pappans sida om han har rätt. Ibland säger/gör han nåt som jag tycker är knäppt o då säger jag det. Det tror jag barn fixar.
?
Vi är ganska eniga om det mesta, men här tycker vi inte att det gör något om det blir en senare middag/läggning osv. Jag är allt för rutiner, tror det är bra för alla i familjen, men det är inte hela världen med undantag lite här och där 🙂 Tror det är viktigt att inte stressa upp sig över sånt som egentligen inte spelar så stor roll. Du skrev för några dagar sedan om mjölk vid nattning.. Jag söver själv inte mina barn med flaska, men har inte det lite att göra med att man inte ska äta efter tandborstningen? Kanske tar helt fel, då jag inte vet så mycket om innehållet i mjölken 🙂 Men tycker att man ska göra det som fungerar för alla i familjen. Dock brukar det ju kunna vara några dagar/veckors kamp att sluta amma, och det är nog samma med flaska.. få barn väljer nog detta själva, utan det tror jag de flesta föräldrar måste ta initiativet till! Elsa är verkligen en liten glädjespridare 🙂
Jag har valt ut vissa saker som jag försöker hålla. Jag vet ju att det funkar bäst för barnen också. Men jag minns själv som barn de kvällarna de vuxna i längorna sågs, vi barn var vakna för länge och inte en rutin hölls. Det var fantastiskt! Så summan av det hela är att jag nog är 80% på vardagar (det räcker) och på helgen får det blir lite som det blir.
Svårt det där. Både jag och min man är ganska hårda på rutinerna men klart att vi känner av situation till situation. Däremot skulle jag ändå säga att om Ibbe ville att Elsa skulle gå och lägga sig en viss tid och höll på att bli stressad så hade jag nog respekterat det och sagt till henne att hon får äta upp för nu är det läggdags. Håller med att just i föräldraskap så måste man ha en enad front för barnen fattar snabbt vad som funkar med vilken förälder. Att ni skrattar och så är ju bara härligt men Ibbe kanske anade att hon skulle bli övertrött och att nattningen kanske skulle dra ut etc eller han kanske vara ville ha kvällen för sig sjölv? Oavsett så skulle jag tänka att om den ena föräldern blir stressad så är det för ett skäl 🙂
Kram!