Jag tycker att det är väldigt viktigt att de som jag älskar får veta att jag gör det. Jag ser inget fel i att skriva eller säga det för mycket eller för ofta. Jag fick ju en kommentar som inte alls var menad som otrevlig, vilket jag heller inte tolkade den som. Men ur mitt perspektiv måste jag få skriva om hur mycket jag älskar Elsa. Om den typen av kärlek inte är något som tilltalar en måste man ju faktiskt inte läsa min blogg. Jag vill att det här ska vara en öppen och ärlig blogg där jag ocensurerat kan dela med mig av mina känslor. Jag vill inte behöva tänka ”skrev jag bra saker om Elsa igår? Då måste jag tona ner mig idag”.
Jag förstår helt vad personen i fråga menar att det kan bli överdrivet om man hela tiden måste skriva att man älskar någon, som att man försöker övertala sig själv. I det här fallet är det ju inte så. Jag har så mycket kärlek för Elsa att jag nästan spricker. Mitt hjärta gör nästan fysiskt ont, så mycket älskar jag henne. Kärleken måste få vinna, varje dag.
Helt rätt att du skriver om din enorma kärlek till din dotter <3 Det är ju din blogg och du skriver givetvis om det du vill, tänker och känner. Och jag känner verkligen igen mig, kärleken till min son är det största i livet <3
Hej fina du! Du och Angelica var ju och shoppade för ett tag sen, kan inte du visa upp vad ni köpte?? Älskar er klädstil kram
Kan du inte ta kort eller göra en video på hur du, ibbe och Elsa bor. Ni verkar ha så fint ?
Fast när Elsa är sjuk och du måste ”stanna hemma” från ditt jobb då ligger hon inte på topp. Då är det mest klagan och besvär från din sida. Men dessvärre hör de sakerna till småbarnsåren. Jag ser inget fel alls i att strö sin kärlek över personer men gör de också när det är som tuffast och jobbigast, inte bara de lyckliga och harmoniska stunderna.
Hej Helene eller ”Hanna”. Elsa ligger alltid i topp hos mig. Jag har aldrig någonsin besvärat mig över henne som person. Isf är det mer att det är jobbigt för hennes skull att hon är sjuk. Tack och hej!
Intressant jag ser det inte alls på det viset att man skulle förbruka ett ord genom att skriva det, eller vilja bevisa något. Älskar man så gör man ju det oavsett om man säger det eller inte. Alla är ju olika så vissa vill säga eller skriva det ofta andra använder det sparsamt. Man är ju olika 🙂
Vi strösslar friskt med att säga jag älskar dig i vår familj. Har resulterat i två söner som väldigt naturligt kan berätta både för vänner och tex mormor och morfar att de älskar dem. Har svårt att tänka mig att orden liksom blir utnötta. Däremot vet jag vänner där mannen inte anser sig behöver säga orden. För de är sagda redan. Då behöver man liksom inte säga om dem? Resulterar istället i att de känner sig obekräftade och oälskade (OBS, fattar att folk funkar olika, vissa blir kanske kvävda av orden för ofta).
Att uttrycka gång på gång att du älskar Elsa, ljuvligt om du frågar mig! Fortsätt att sprida kärlek <3