För 11 månader och 1 dag sen fick vi overkligt nog ta hem denna böna. Hem till hennes storebror som jag tror inte förstod någonting för han var heller inte så stor.
Idag är hon en bestämd glädjespridare som får alla att le, hon tar inte ett nej utan att lägga sig ner gråtandes i protest. Med sin vilja och envis tror jag hon kommer långt i livet med rätt stöd och en enormt kärlek från familjen.
Charlie och Ludwig har ett sånt där band som bara syskon har, dom bråkar, slåss men ändå ska dom typ sitta på varandra.
Hon var pusselbiten som saknades, kylsigt nog men så är det. Nu känns familjen komplett och vi kan fokusera på framtiden. Skapa en trygg och stabil uppväxt för våra små. För hela livet är dom vårt ansvar och vi vill såklart kunna ge dom all kärlek i livet och den bästa starten för att dom ska bli sitt bästa jag.
