Ja som ni säkert förstått så grät August sådär lugnt & riktigt hjärtskärande då jag sa hejdå. Precis som han grät när vi Skypade då jag låg på sjukhuset. Det slungade mig tillbaka till den där fruktansvärt jobbiga stunden i livet & jag ville bara kräkas, ta ungen under armen & sticka hem. Men så…