.. ser det ut såhär..
..nästa såhär..
Anar en ettårs-trots?!
Finns det? Eller.. uppenbarligen finns det för denna lillkorven har minsan fått sig en släng.
Men trots lite gråt & skrik när det inte går som han vill, så älskar jag denna vackra lilla människan mer än jag någonsin kunde beskriva med ord ♥
Jag tror också att ett-årstrots finns. 🙂
Jag som jobbar med många äldre, märker en viss trots även när man blir äldre äldre 🙂
Haha, förlåt Jenny men den sista bilden. Hahaha vilken misär och jag kan inte sluta skratta. Så klockren bild. Kämpa på!
Ja gud vilket ettårstrots mina pojkar har haft, och min systerson börjar få det nu också. Jag blir trött bara jag tänker på det 🙂
Ja man har nog många faser framför en! Och tänk när man har mer än en unge! Läs denna och skratta. 🙂
http://reasonsmysoniscrying.tumblr.com
Jag vet precis!!! Går igenom samma med min 1 åriga kille. Det är verkligen uppochner heeela dagen lång och i början för kanske 3 veckor sedan var det skrik och gnäll från morgon till kväll. Spelade liksom ingen roll vad jag gjorde. Dessutom känns det som han vet vad han irriterar sig på och istället för att undvika det så ska han lik förbannat dit – tex vi har en tröskel som han har svårt att ta sig över med gåbilen, men han är där och skriker hela tiden. Känns som det är många nya färdigheter och lite separationsångest (som vanligt). Men vi älskar ju våra små lika mycket ändå hur trött och deckad man än blir 🙂 kram på dig
Hahaha samma sak här! Kärleken väller ut ur en men ibland står man där o kliar sig i huvudet 😉
Haha åh! Känner igen det där! Ettårs trots finnes, vi har en dam som har det iaf! 🙂
haha aww söt!! 🙂 liam visar också tecken på ett temperament ibland :p men det är än så länge inte så farligt. hoppas trotsperioden blir mild 🙂
Ettårstrots, tvåårstrots, treårstrots, fyraårstrots and so on… Det är lite trotsiga perioder alltid tycker jag. Men treårstrotsen var värst här hemma. Gibson höll på vareviga dag i ungefär ett år. Från strax innan han blev tre, tills årsskiftet nu. Och innan dess hade han varit rätt bra på att bråka och trotsa då och då från julafton 2010, strax innan han fyllde två år.
Och det är så SKÖNT nu när det har lättat. Lillebrors ankomst förbättrade vårt liv. Jag trodde det skulle bli tvärtom, men Gibson är numera en ängel! Vi får se hur länge det varar…
Så, nu har jag läst igenom alla dina inlägg, haha! Blir inte så mycket dator för mig på helgerna, så jag får alltid läsa igenom alla bloggar tidigt måndag morgon. Därav kommentar-bomben från mig idag 😉
Trotsen ja, den kommer ju tyvärr i alla åldrar tycker jag. På ett eller annat sätt. Men som du säger, visst älskar man dom små liven ändå, mer än något annat!
kram