På senaste tiden har vår veckohandling tagit ca 2 timmar pga. August vill själv gå med en liten vagn i butiken & hjälpa.
Helt ok enligt mig. Jag låter honom väldigt gärna hjälpa mig & det får ta den tid det tar.
Men idag hade jag typ noll komma noll med energi, ryggen var ond & vårt ”måste” kändes inte alls kul.
Vi var dock tvungna att ta oss iväg.
Det fanns varken bröd, smör, ost, mjölk, yogurt – nej, ingenting hemma.
Allt var slut!
Så vi åkte iväg.
August traskar in i butiken med bestämda steg & vet att vi ska börja plocka ut äpplen.
Efter det avocados.
Och helt plötsligt händer det. Där står hon!
Gumman som var en skänk från ovan.
Hon skar upp färsk, saftig, vattenmelon & delade ut.
August var helt lyrisk & började genast smaska i sig.
Jag nästan sprang fram mellan hyllorna för att hinna plocka på mig så mycket som möjligt utan min lilla hjälpreda som satt helt stilla i vagnen med sin melonbit.
Plötsligt var det slut & August bad om mer.
Utan att tveka gick jag tillbaka till den snälla damen & fick mer.
Två stora bitar denna gång. (Glädjen var ca obeskrivlig)
Sedan fick kiddot dock upp farten i ätandet & det tog slog himla fort.
10 gånger gick vi tillbaka, haha. Damen bara skrattade & tyckte att det var ju bra att pojken ville äta nyttigheter.
Och jag köpte faktiskt en stor melon, det gjorde jag! Så jag kände att vi hade rätten att smaka på den först 😉
Melonbild från förra året <3
..Ser nu att det inte alls är melon utan några torkade sockerärtor-snacks, haha. Jaja. Bjur på den.
Tack för en väldigt underhållande blogg! Du målar verkligen med ord!
åh TACK snälla! Så glad jag blev av att vakna upp till dina ord!! <3