Detta är inte roligt längre alltså.
Jag har gått upp noll komma noll gram denna graviditeten.
Faktum är att jag fortfarande ligger minus nästan ett kilo från när jag skrevs in & då vägde jag mina vanliga 60 kilo. Och väger jag under 60 kilo så ser jag inte hälsosam ut. Det är liksom min ”lägsta-ok-vikt”.
Det känns skitjobbigt.
Även om bebisen mäter perfekt storlek & jag mår bra, så känns det inte rätt!
Jag äter & äter & äter för att få i mig tillräckligt. Jag har extra smör, extra ost, extra grädde – jamen ni vet, extra allt liksom.
Men det händer ingenting på den där förbannade vågen.
Jag rör inte ens på mig!!
Väldigt lugn yoga för att hålla kroppen stark, men alla dom där hundpromenaderna etc existerar knappt längre.
Är det någon som varit med om samma sak?
Som inte gått upp ett himlaste minsta gram när nästan HALVA graviditeten gått?!
(Och som började graviditeten på en normal vikt där man verkligen inte behöver gå ner någonting?)
Jag gick ju inte upp alls mycket med August, men hade iaf gått upp 2.5 kilo vid denna tiden.
Och då rörde jag på mig väldigt mycket mer samt åt definitivt mindre.
Blir knäpp alltså..
Och magen växer ju sakta men säkert den med.. Näe jag fattar inte alltså.
Jag måste gå upp i vikt!
Kommentarer
Lämna ett svar
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
Hej,
Tack för en jätte bra blogg.
Jag gick inte heller upp i början av mina graviditeter och fick till slut en total uppgång på 9-10 kilo när jag fick mina grabbar.
Det som var jaobbigt blev efter graviditeten. När jag åkte hem från BB var jag på +- 0 kilo och skulle då amma min son. Vikten fortsatte att dala och när jag började närma mig 51-52 kg och är 176 cm lång kände jag att detta håller inte längre. Vad händer om jag blir sjuk, det finns inget att ta av. Jag kontaktade dietisten på vårdcentralen. Efter diverse utredningar och de skyndade på, fick jag en matsedel där målet var att gå upp 1 kg i månaden. Nr 1 sluta amma (jätte jobbigt men sonen var 5 månader så OK).
Varm frukost helst risgrynsgröt
Kl 10 smörgåsar
Kl 12 varm lunch
Kl 15 smörgåsar
Kl 18 Varm middag
Kl 21 Kvälls mackor
Där emellan skulle det klämmas in frukt och allt jag var sugen på.
Till slut kändes som jag hade ätit så mycket så det rann ut ur mina öron. Jag var aldrig hungrig, jag gick upp 1 kg i månaden. Så till barn nr två då började jag med denna diet 1 månad innan lillskrutt kom. Jag kunde då amma så länge jag kände att jag ville utan viktnedgång.
Så heja på ät ät och ät så ska du se att det blir bra.
Lycka till
/Lotta
Tack för en väldigt fin kommentar!!
Nej detta med att amma & bära barn är inte alltid så himla enkelt för kroppen alltså. Det känns så fint att ni delar med er så jag inte känner mig ”ensam” på denna sidan av problemet liksom. KRAM!
Hej Jenny,
extra ost, extra smör, extra grädde gör ju att du blir mättare fortare. Dessutom är ju detta livsmedel som gör att man går NER i vikt eller håller vikten, du har väl hört talas om LCHF som går ut på att dra ner eller helt utesluta kolhydrater, beroende på vad som passar en själv. Om du vill gå upp i vikt skulle jag äta uteslutande massor av kolhydrater, d v s massor av bröd, ris, pasta och potatis. Om du äter en måltid där du lägger till ost och äter det tillsammans med en sås gjord på smör och grädde, kommer antagligen andelen fett att överstiga andelen kolhydrater, vilket faktiskt leder till viktnedgång eller vikthållning, och det är ju inte det du vill. Det är socker och kolhydrater som gör oss tjocka/ser till att vi går upp i vikt. En vanlig myt är ju att fett gör fet – det stämmer inte. Tyvärr är det också sockret som gör folk sjuka i diabetes typ 2, högt blodtryck och allt det där… men nu handlar det här ju inte om att ändra kost för att leva längre utan att det skulle kännas bättre att lägga på sig lite under en graviditet. jag skulle alltså faktiskt äta mer kolhydrater än fett (grädde, ost, smör)… och äta utan att du är hungrig utan bara för att.
Det har jag inte tänkt på! Tack för info. Dock äter jag definitivt mycket kolhydrater också. Jag blandar nog 50/50 ganska bra.
Har börjat skriva ner i ett par dagar exakt vad jag äter så jag kan se svart på vitt 🙂
Kan förstå att det känns frustrerande! Det är ju jätteskönt att du ändå mår bra, och såklart att bebban mår bra. Jag tror och hoppas att du kommer lägga på dig under tiden som är kvar. Min spontana tanke är ju att det annars finns näringsdrycker osv som man ger till undernärda. Vi fick ge det till våra brukare inom hemtjänsten när de inte ville äta. Men det vill man ju inte gärna hälla i sig om man inte verkligen behöver! 🙂
Själv vägde jag 95 (!!!!) kg i slutet av min graviditet, brukar väga 68 men vägde 75 vid inskrivningen. Herregud, men jag kände mig skitsnygg fram tills dagen jag födde! Haha. Det var tyvärr massa vätska då det var såå varmt så jag såg ut som frodo. 🙂 kul nu när man tittar på bilder o ba vaaart tyckte jag att jag var snygg? Haha.. Nu spårade min kommentar (som alltid). Kram
ahaha gulle du! Ja jag kommer väl se ut som en svullen flodhäst runt v 35 jag med 😉 40 graders värme & hög luftfuktighet. HUA!!
Tack för fina tips & pepp vännen! KRAM
Jag gick knappt upp något alls under den här graviditeten och jag har fortfarande gått upp väldigt lite (tio kilo och jag har knappt åtta veckor kvar). Det är nog väldigt olika på varje graviditet. Med min första gick jag upp direkt och slutade slutligen på 17 kg 🙂
Så länge bebis växer och mår bra så är det nog ingen fara. Och får du i dig rätt mängd näring så behöver du nog inte vara orolig. Däremot kanske du inte ska gå ner så mycket mer, precis som du säger.
Hoppas det ordnar sig.
kram
Tack för att du delar med dig & peppar! KRAM!
Känner igen mig till tusan! Efter halva graviditeten låg jag nog också sisådär plusminus noll efter allt kräkande och viktnedgång. Men sen helt plötsligt gick jag upp 10 kg! Men det måste ha varit bebis, moderkaka, vätska etc. För efter förlossningen var jag tillbaka på noll igen, och efter 7 månader av amning var jag på minus 8 kg från startvikT. Nu, snart 10 månader sen Elise föddes har jag fortfarande 6 kg kvar att ta igen. Gillar inte alls att vara såhär smal. Man ska väl bli tjock av att få barn? Fick tips att dricka välling, så jag funderar på att börja ta mig en hutt eller två på kvällarna! Kanske är något för dig med?
På ett vis är det så skönt att höra era kommentarer även om jag inte njuter av att ni haft det jobbigt etc. Men så skönt att höra att man inte är ensam!
Hoppas du börjar känna dig bekväm i din kropp snart. Det tär på kroppen mer än man kan ana att vara gravid & amma <3
Jag var också jätte orolig, väntar första barnet. Vägde normalt då jag blev gravid, 57kg. Gick ner till 56 trots att jag inte mådde eller har mått ett dugg dåligt (det har ju iallafall du gjort så de kan ju va lite orsak hos dig). Jag kämpade precis som du för jag var så orolig, och gick nog inte upp nåt förens jag var i v.23 (snacka om överlycklig då, haha). Nu är jag i v.39 och har gått upp 15 kilo så det kommer till slut :p så tror ej du behöver stressa över det även om jag förstår din oro!:)
Åh vad skönt att höra!! Jag gick ju inte upp mer än 8 kilo med August så jag vet ju att min kropp kanske inte ökar så mycket som gravid av någon anledning, men det känns ju bra underligt med noll liksom. Himla fint att ni delar med er för att lugna mig! <3
Åh känner igen mig! När jag väntade Melker hade jag startvikt på 61kg, gick upp till 73 o därefter ner till 57. Med andra ord, amningen tog mycket av mig. I denna graviditeten hade jag startvikt på 57 och vid 20 veckor hade jag inte heller gått upp ett gram så medans magen och brösten växte blev lår och armar smalare 🙁 nu när jag har gått 28 veckor så jag jag däremot gått upp 5 efterlängtade kilon, så hoppet finns för dig också! Jag går gärna upp mycket mer så jag slipper landa på dryga 50 när jag har ammat nästa gång, hemska tanke! Söt mage du har förresten 🙂 kram och trevlig helg!
Jobbigt att du haft det så kämpigt med pendlande vikt! Det är verkligen inte lätt när kroppen kör sitt race liksom. Men underbart att du gått upp lite nu. Och hoppas du slipper den där amningdippen!
Usch så jobbigt. Det positiva i det hela är ju att bäbisen prioriteras så det är ingen fara för dess tillväxt eller välmående. Problemet är ju hur du själv kommer att må.
Hoppas nu att du slipper illamående och halsbränna och sånt där elände så att aptiten kan komma igång.
Jag jobbar med gamla sköra patienter, och ofta har de tendens att tappa vikt. Då skall man se till att det man äter innehåller rikligt med energi. Inga lättprodukter alltså! Helt enkelt mat med stort kaloriinnehåll, såklart ingen skräpmat utan nyttigheterna är nödvändiga.
Själv har jag inte gått upp mycket under mina graviditeter, inte mycket mer än barnet, placenta och vätskan. Någon vecka efter förlossning tillbaks på normaltvikt. Följden av det blev ju att jag fullständigt rasade i vikt under amningen som ju kräver mycket energi. Lyckades aldrig hålla igång ätandet tillräckligt för att kompensera. Såg rent förskräcklig ut efter avslutad amning och är man smal som person så tar det tid att återhämta sig.
Nej, lycka till nu och tänk på att vara selektiv med vad du väljer att äta.
Ja visst är det så! Bebisen mår ju toppen som sagt, det är ju jag som ser ut som ett benrangel & blir trött o kroppen 😉
Turligt nog hatar jag skräpmat & godis som gravid, utan jag äter väldigt mycket ”ren” hemmalagad mat. Dock rejäl. Typ potatismos med smör & grädde. Köttbullar. Sås. Alltid häller jag i vispgrädde & äkta smör. Äter mycket avocado & sånt bra fett. Nötter som snacks. Ja men jag tror verkligen jag äter bra. det säger min mamma iaf 😉 haha.
Tack snälla du för omtänksam kommentar! <3 Så uppskattat!
Min första graviditet gick jag inte upp någonting förrän efter v. 20. Men till slut gick jag upp 11-12 kg ändå. Bebisen kommer att växa mycket nu och det kommer synas på vågen! Fortsätt att äta det du känner för bara. Gärna ofta. 🙂
Gud så skönt att höra!!
Nu kan jag absolut inget om ämnet, men min spontana tanke var att bebisen kanske tar all näring ifrån dig?
Så länge du och bebisen mår bra så behöver du nog inte oroa dig 🙂
Ja visst är det så! Det är ju mig själv jag är mer orolig för 😉 Jag ser ut som ett himla benrangel, haha.
Så länge du och bebisen mår bra så borde det inte vara något att oroa sig för. Jättefin är du!
Jag vet men så himla svårt att acceptera för det känns så himla bakvänt liksom :/ Jag känner mig mycket bättre till mods efter era kommentarer dock <3 TACK!
Hej, aldrig kommenterat innan men nu så…
När jag väntade min lilla tjej låg jag på minus 2kg fram till 2mån innan, hamnade totalt på en viktuppgång på 4kg, var normalviktig till lite mjuk innan. Mådde illa hela graviditeten men lillan mådde toppen hela tiden, hon vägde 3995g när hon kom ut. Alltså de 4kilona jag gick upp.
Så himla skönt att höra. TACK för att du delade med dig för att lugna min oro lite <3
Jobbigt 🙁 Inte varit med om samma. Nu, i vecka 25, har jag gått upp cirka 6-7 kg. Däremot är jag nu normalviktig, annars ligger jag på undervikt. Har lätt för att tappa, svårt för att gå upp. Men jag får äta MYCKET för att gå upp som jag ska. Hoppas hamna på plus 10 kg. iaf.
Men prata med din läkare om du känner dig orolig, tror dock den lilla mår hur fint som helst!
Min läkare tycker väl inte riktigt om att vågen inte står på plus, men sa att vi ”får börja oroa oss” när jag är i v 20. Hej prestationsångest typ, haha. Näe det är skitsvårt att kämpa för att gå upp i vikt. Jag äter sjuka mängder mat just nu. Så otroligt mycket mer än vanligt. Bara att äta på!
Hoppas också på ca 10 kilo! Tror jag gick upp 8 med August. Heja dig vännen!<3
Tyvärr inte varit med om samma, gick upp 22 kg under min grav! Jösses. Haha!
haha 🙂 fast det vet jag många som gör faktiskt. Tycker det är så vackert när man är sådär rund om kinderna & gravid!! <3<33
Hej!
Jag hade inte heller gått upp ett gram efter halva min graviditet, men födde ändå tillslut en liten tjej på 2880 gram 🙂 Men, ingen fara, de kommande veckorna kommer du att börja lägga på dig, för det är nu först som bebisen börjar lägga på sig mer vikt. Bebisen får näring i din kropp, trots att du själv inte går upp så mycket (jag är barnmorskestudent och vi har precis gått igenom detta, hehe).
Lycka till!
Älskar din blogg!
Tack snälla för lugnande kommentar & fina ord!! <3 Jag hoppas verkligen vågen kommer börja plussa snart!
Åh! Förstår din frustration! Har kämpat med att hålla vikten sedan tonåring. Stress, oro och omställningar får min förbränning att öka som en kärnreaktor som närmar sig härdsmälta. Var tredje timme måste jag stoppa i mig något för att inte bli megagrinig eller vilja gå och sova. Graviditeten med Gustav var ändå ok och gick upp lite i vikt men mååånga kilo back när han ploppat. Då var jag riktigt ledsen och det tog 6-8 månader innan jag var tillbaka på normalvikt. Så kämpa på! Det vänder tids nog och bebben tar vad hon behöver, det är ”bara” du som tar stryk!
Ja det är ju jag som tar stryk. Bebisen mår ju som sagt bra! Men jag ska ju också må bra, haha. Nu gör jag ju visserligen det men jag tror nog jag skulle må ännu bättre om kroppen fick behålla lite fett. Verkligen inte enkelt att inte kunna gå upp i vikt!!
Förstår att det måste kännas jobbigt, men eftersom bebisen mår bra och magen växer som den ska är ju allt som det ska vara. Försök att inte oroa dig. 🙂 Så himla fin mage dessutom! 🙂
Har August förstått att han ska bli storebror? Så spännande! 🙂
jag försöker verkligen att inte oroa mig men det känns så himla fel liksom? Tyckte att jag gick upp så lite med August & alla reagerade på det & nu ingenting?? :I Men TACK för pepp! Jag behöver göra sånt! <3
August har inte förstått 😉 haha. Vi tar det väldigt lugnt med det där förberedandet än. Så lång tid kvar 🙂
Var lugn. Min sista graviditet vägde jag 14 kg mindre när jag skulle föda, än innan. Fick en son på 5400 gram….
Oj wow! Det är mycket viktnedgång! Hade du något att gå ner eller blev du underviktig tillslut? Jag är mest ”orolig” då det inte finns något att ta av liksom.