- Gå ner på barnens nivå. Sätt dig på huk så barnet inte känner sig litet och överlägset
- Försök att lyssna på barnet. Detta kan vara väldigt svårt, men försök att lyssna på vad dom har att säga. Låt det ta tid! Lär dom att det dom har att säga är viktigt och låt dom lista ut HUR man uttrycker sig
- Använd en mjuk röst. Eller VISKA! När du viskar så blir barnet ofta tyst för att höra vad du har att säga. Det kan omedelbart klippa av skrik och barnet börjar istället fokusera ordentligt på dina tysta ord. Perfekt sätt att få deras uppmärksamhet och 1000 gånger bättre än att skrika tillbaka.
- Förklara varför du är upprörd. BERÄTTA! Förklara! Barn förstår mer än vi tror. “Jag känner mig ledsen för att du..”
- Gå vidare! När ni har pratat och sagt det som behöver sägas. Gå vidare! Var inte långsint, be inte om 40 ursäkter och fortsätt inte älta. Släpp det som hänt. LET IT GOOOOOO.
Men vet ni?
Ibland funkar ingenting av ovanstående. Och ibland så tänker man sig inte för och bara skriker rakt ut.
Och vet ni vad?
DET ÄR HELT OKEJ.
Man behöver inte sträva efter att vara 140% perfekt & korrekt hela himla tiden.
Det är okej att inte orka vara pedagogisk 24/7.
Men kanske kan någon av de 5 punkterna påminna er lite om något ni tappat eller glömt av? Liksom bara fräscha upp minnet lite!
Tack! Precis vad jag behövde läsa!
<3
Men <3
Väldigt bra punkter fina du. OCH så viktigt att du skrev att det är okej att råka skrika och inte vara perfekt 100% av tiden. Viktigt för barnen att se att en måste få göra fel men ändå bli älskad efteråt, vem en än är 🙂
<3 <3 <3
Vad du ör fin som hejar på oss andra föräldrar. Du verkar inte vara så pjåkig du heller
Sen gjorde jag ett hjärta, men det syns inte, så jag skriver det: kärlek!
Gulle du <3
Du är klok som en bok! Nr 5… Sedan jag började tänka på det så har det blivit sååå mkt enklare här hemma! Mer att jobba på, men vi rör oss framåt 😉
Kram! ❤️
<3 <3 <3 <3 Du er best!
Öööööööh. Det kändes som att du skrev inlägget just till mig! TACK!!!!
Enkla medel, men så himla lätt att missa när man står i ”skiten”
Har en tvååring som skriker, precis HELA tiden. Blir helt förlamad i huvudet efter några timmar. Tycker såååå synd om henne mitt i allt. Inte lätt att bli två år och storasyster mitt i allt.
Men tack Jenny för inlägget. Ska lagra det i hjärtat!
Det är så svårt ibland när man är inne i det! heja heja dig <3
Nar Alex inte lyssnar och gor tvartemot sa satter jag honom i timeout. Da sitter jag pa huk och berattar varfor han far sitta dar. Och nar han ar klar sa far han alltid en kram och ar hur snall som helst efter det 🙂