Jag får ofta påpekat för mig att jag gråter ofta, att jag är ”väldigt känslig”.
Och visst, det kan nog stämma, hehee…
Här kommer en lista på 7 saker som mina barn gör, som får mig att gråta.
1. När mina barn lär sig något nytt. Gå, Hoppa (DÖR SÅ GULLIGT!!), Sjunga, Säga ett nytt ord – ALLT. Ny färdighet = Tårar. Att se liven man skapat klura ut livet, är oslagbart.
2. När barnen somnat efter en lång dag och bråkig nattning. Världens blandning av lättnad, skuldkänslor för att dagen inte var på topp (och jag kanske tappade tålamodet..) och KÄRLEK som bara väller över. ”Dom är ju så fina och dom är bara MINA och jag älskar dom så mycket” *gråter så snoret rinner*
3. När dom gör sig riktigt illa. Gråter från en blandning av skuld (TÄNK OM jag hade kunnat rädda från olycka, typ) och pga. tycker så himla synd om. Kan även gråta för att det faktiskt gick bra och inte blev VÄRRE.
4. När dom är sjuka och ynkliga. Gråter av frustration för att det finns inget att göra som får dom att må bättre och för att det gör ont i hjärtat att se mina små så ynkliga.
5. När dom skrattar från botten av sina hjärtan. Ni vet sådär äkta, spontant, skratt. ÅHHHHH! <3 Att se sitt barn lyckligt = BÄSTA KÄNSLAN.
6. När storbarnet betalade en kaka med egen peng, ur egen plånbok på affären. Grät som aldrig förr. Det var väl det finaste jag någonsin sett!? Kan också varit blandat med ångestgråt pga. ungen växer upp SÅ FORT!?
7. Av orden "Jag älskar dig" – Finns det någon som inte börjar fulgråta!???
Nu kanske någon tycker att jag verkar sjukt instabil och att det inte är "bra" att gråta inför sina barn så mycket pga. kan göra dom osäkra typ? Fuck that säger jag. EMBRACE KÄNSLOR. PRATA OM KÄNSLOR. VÅGA KÄNNA!
Vad får dig att gråta?
Grät även litegrann hos tandläkaren för stor-ungen var så himla duktig som inte sa ett pip under hela undersökningen och rengöringen och sedan sa att ”DET VAR KUL”!? GAHHHH!!! <3
Gråter över exakt samma saker!