Mammaliv i Nashville

Vart är jag trygg?

Idag som jag skrev tidigare, började en 29årig man skjuta med pistol inne på en biograf, 15 minuter från vårt hus.
Han var 29 år, bar pistol, YXA (??) och pepparspray.
Som tur är kom ingen till skada.
(Update. Han fyrade inte av skott på biografen. Han högg en man med yxa och sprayade två kvinnor med pepparsrpray. Sedan öppnade han eld mot poliserna som tvingades skjuta honom)

För ett par veckor sedan blev 4 marinsoldater ihjälskjutna i vår grannstad.

I Tennessee blir någon ihjälskjuten var 9:e timme. Var 9:e timme.
På ett år dör nästan 1000 personer.

Mellan år 2002 och 2010 blev 9285 personer ihjälskjutna.

Och här bor vi.

I denna underbara, lummiga, glada, musik-staten. Med det vackra landskapet, den fantastiska maten, med de vänligaste människor som vandrat på denna jord.

Och där det är lagligt att bära vapen.
Där vi vaknar varje morgon till att någon blivit skjuten & det rapporteras på nyheterna som vardagsmat.

Jag vet inte hur jag ska känna.

Skolor och biografer är statistiskt sett de farligaste ställena att vistas på.

Ska det vara så!?
Ska jag oroa mig varje dag mina barn går till skolan? Hur dyr & fin den än är.
Ska mina barn behöva gå igenom metalldetektorer varje morgon?
Ska alla övriga förutom lärare och studenter, inte få vistas i skolan, utan enbart hämta upp sina barn i bilkön, för att minska risken att något hemskt ska hända..?
Ska vi behöva gå igenom metalldetektorer till biografer? Mataffären? Restauranger?

Med två små barn, som ska växa upp i denna världen/staten/staden, kan jag inte annat än att bli rädd ibland. Och oroa mig.
Jag oroar mig så hemskt mycket emellanåt.
Vart är dom säkra? Hur kommer det se ut om några år?

Just nu är jag kluven. Jag vill flytta härifrån. Bort från alla vapen.
Men samtidigt vet jag att hemska människor finns överallt. Hemskheter händer även på de mest ”trygga” platserna.
Och det är härligt här. Vi har aldrig sett något hemskt med våra egna ögon. Människor är underbara. Vi är lyckliga. Vi bor fint. Vi mår bra. Vi har kul.

Men just nu.
Så kluven.

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Anna

    Men Obama sa ju bara för ett par veckor sedan att de dödsskjutningar ni har i USA händer inte i närheten på samma sätt i Europa och att USA bör se över sina vapenlagar, blev det något av det?
    Jag skulle få panik om vilken tonåring som helst skulle kunna komma över ett vapen, hela det där; jag har rätt att försvara mig själv snacket håller inte, det bidrar till ännu mera mord. USA borde diskutera den här frågan mer och utbilda allmänheten i att det i övriga världen inte är normalt att ta med sig en pistol när man handlar i mataffären.

  2. Erika

    Tyvärr är det inte lika tryggt o säkert längre i Sverige … Kan bara instämma med ovan skribenter…vi känner inte att det finns en framtid för oss i Sverige .. Tyvärr.. Skolan är inte bra , samhället osäkert .. ta hand om er <3 kram

  3. Fru Nyblad

    Exakt så känner jag med.
    Förra veckan blev en person skuten 500m ifrån där vi bor och dagen efter en till 2 km här ifrån…. Det som gör mig rädd, är stt man så lätt kan vara vid fel plats vid fel tillfälle.
    Jag hade nämligen tänkt att springa just den vägen, som skjutningen ägde rum; men i sista stund ändrade jag mig och sprang helt åt andra hållet. Snacka om att ha tur!

  4. amerikaliv

    Usch vad läskigt :-(. Oxå lite kluven i frågan då vi flyttar från centrala Stockholm till USA om två veckor. Skrämmer verkligen skiten ur mig när jag läser om skolbeskjutningar ETC i USA. MEN å andra sidan känns det inte särskilt tryggt här heller. Vi ser jätte ofta droger som ligger utanför dörren, har pundare som gör inbrott i våra förråd och sitter och skjuter upp i vår fastighet, sitter lappar på grannfastigheterna om inbrott i lägenheter och när vi hämtar dottern på skolan får vi höra om obehöriga konstiga typer som smugit runt på skolgården för att personalen inte har resurser att hålla koll, har även hänt flera gånger att personalen inte vetat vart dottern har befunnit sig när jag kommit och för att hämta. Alla dessa tankar som hunnit snurra vid dessa tillfällen.. Har dessutom fått noll förståelse från skolans sida då de inte tyckte det var en sån stor grej då det en gång tog 15 minuter innan de kunde hitta dottern. Dessutom är skolgårdarna här öppna för vem som helst att gå in på. Sedan läser man i tidningarna om oskyldiga unga tjejer som har hela livet framför sig som blir mördade i till synes små idylliska samhällen. För att inte tala om Utöya. Tror helt enkelt att man får göra sitt bästa med säkerhetstänket och sedan försöka leva sitt liv så gott det går och inte låta rädslan styra. Blir ärligt talat lite trött på att så många svenskar säger att det är sååå farligt i USA och så tryggt i Sverige för verkligheten ser inte ut så längre. Kramar till er!

    1. jennybenny

      Näe det är ju skit överallt, precis som du säger. Det handlar väl bara om tur eller o-tur. HU! Världen! KOM IGEN!!

  5. Nina

    Måste kännas hemskt :-/ Kan inte ens föreställa mig, trots att jag bor på Hisingen där det händer en hel del tråkigheter också. Dock inte precis där vi bor men det känns ju nära ändå… Förstår att du är kluven, det är ingen lätt situation. Kramar till er <3

  6. Matilda

    hur diskuterar ni detta hemma? Jag tänker att för dig som svensk måste detta kännas oerhört stort och läskigt iom att vi är rätt skyddade här hemma, annat sätt att se på vapen osv. Men vad tycker Andrew som är amerikan?
    Sen måste jag ju hålla med om att man inte känner sig supertrygg här hemma längre heller. Handgranater som kastas i Malmö och skottlossning i Gbg. I Karlstad har det varit mycket knivattacker och misshandel under våren. Världen är läskig och att ha två små barn i den känns läskigt.

    1. jennybenny

      Världen är läskig, indeed. Ja alltså Andrew är väl lite ”jaded” liksom. tycker givetvis världen är fucked up, men känner att det finns värre platser att bo på, att världen är full av rötägg vart man än är. Han är väldigt mycket realist som går efter statistik & därför ganska avslappnad.

  7. Akka-mamma till Gustav

    så tråkigt och ledsamt att läsa. Men du har rätt i vad du skriver, allting har en baksida. hemskheter händer överallt och att isolera sig på en avlägsen bergstopp kanske skulle vara säkert från beskjutningar men då skulle man ju missa allt roligt!

  8. Marie

    Tyvärr så känner jag mig inte så trygg längre när jag åker hem till Sverige. Min mamma bor i en liten ort i södra Sverige och de har haft många inbrott, organiserade ligor finns i närheten och i sommar våldtogs två tjejer. Man undrar då, vad har hänt med trygga Sverige?!

    Vi bor i en förort till Minneapolis. Känner mig hyfsat trygg här, man får ju vara smart och inte vifta med plånboken eller mobilen sent på kvällen. Jag åker aldrig iväg sent på kvällen för att shoppa.
    Livet måste gå på som normalt i en egens bubbla liksom, men man har det lite i bakhuvudet, what if??

    1. jennybenny

      Vad händer med världen!?? Ughh.. Det är ju precis så jag känner. VART fan är jag trygg liksom!? Så jobbig känsla & speciellt när man har barn. Så svårt att ignorera ibland när tankarna tar över.

  9. Lisa

    Jag bodde i en förstad till Boston när Sandy Hook massakern skedde. Hade då en son i elementary school. Ett halbår senare flyttade vi hem till Sverige. Det kändes riktigt bra, det kan jag säga. Jag älskar USA, hatr bott i landet i tre omgångar men känner mig inte riktigt trygg, ffa när det gäller ens barn. Och det är hemskt. Jag lider med mina amerikanska vänner som inte har någon möjlighet att flytta…