I hela 8 timmar kunde vi hålla oss från amning.
Det är väldigt väldigt länge för oss. Så NÖJD!
Men nu vet jag inte vad som hände, för lillkakan har ballat ur & är helt otröstlig.
Kan det ha med icke-amningen att göra?
Och August har hakat på det härliga humöret genom att vara så övertrött & VÄGRA somna så han är helt galen.
GALEN.
Vi har läst böcker, legat i mörkt svalt rum, sjungt sånger, gått promenad, åkt bil – ALLT har vi testat.
Men barnen kämpar & håller sig vakna & blir bara argare, surare & grinigare. Så trött!
Dagen som var så glad & allt som gick så bra.
Nu är det bara kaos. Alltså.. KAOS.
I morgon blir en bättre dag. Eller hur?
(Det är bara en fas. Det är bara en fas. Det är bara en fas. Det är bara en fas)
ÄLSKADE ungar. Ikväll har ni verkligen satt era föräldrar på prov. Vi tar det lite lugnare imorgon, ok? Och sover hela natten? Deal?
Bra kämpat!! 🙂 Själv har jag inte orkat ta kampen med att sluta nattamma fast lilla är snart ett år, men blir lite peppad att göra det när jag läser om er..
Nattningarna är ju alltid spännande och jag är bara imponerad att du klarar det överhuvudtaget när du nattar två barn själv, de gångerna jag behövt göra det har dom somnat vid 10 tiden i bästa fall 🙂
Äh om man inte vill eller orkar, så skit i det 😉 Ta det när man orkar liksom.
Heja heja dig <3
Bit ihop och kämpa på! Det är som du säger, bara en fas. Snart kommer allt gå som en dans igen! <3
Tack fina <3