August har fått en plånbok.
Och i den plånboken har han sina pengar (Såklart!).
Men alltså. Gulligheten i detta är ca oändlig.
Det är så jäkla sött att han har sina egna pengar, som han är superstolt över & att han själv kan bestämma vad han ska handla.
I helgen var det dags för hans första inköp & det blev en kaka (AV ALLT MAN KAN KÖPA??).
Men hörrni.
När ungen stod där & kikade i kakmontern för att bestämma vilken kaka. Beslutade sig & sedan öppnade plånboken för att ta fram en dollar.
JAG GRÄT! Som jag fulgrinade.
Det var det gulligaste barnet någonsin gjort tror jag.
Det bara sköljde stolthetskänslor över hela mig.
Har jag tappat det helt?! Gråter ni också för sådana moments?
Åh va fint!!! Förstår precis hur du känner. De där sakerna som gör att barnen känns så stora känns extra mycket. Tiden går så fort och ibland vill man bara stanna den och njuta av ögonblicket. Stor kram <3
Precis!! <3 Åhhh! Älskade barn!
Haha fast jag blev typ lite tårig bara av att läsa det där inlägget, gud vad gulligt!
Åh <3
Men så fint. Gråter typ en gång om dagen. När T övar rösten, babblar, pussar allt han ser och tycker är fint. Älskade ungar, vad vore livet utan dem?
Eller hur!!?? Så jävla underbara! <3
Till och med mina ögon tårades lite! Stora grabben
<3
Alltså, hur gulligt får det bli<3
Eller huuuuur!!? <3
Jag började gråta av att läsa det här!! Har också en treåring (feb 12) och hon är så himla härlig nu (och rätt jobbig emellanåt ;-)) De är så lill-gamla de små liven <3
Så galna & så himla underbara! Vilken beg&dalbana det är hörru! Pjuh! Heja dig <3