NU är det dags att jag skriver om vår hemska resa till Sverige.
Eller.. resan till Sverige gick smärtfritt, då man flyger över natten.
Det var resan tillbaka till USA som var.. intressant.
Viktigt inför resa med barn är att vara organiserad.
Extremt organiserad!
Ett bra handbagage med många fack är A & O. Helst en ryggsäck!
Sedan packa allt i genomskinliga plastpåsar så det inte blir rörigt.
Blöjor i en, wipes i en, handsanitiser/lysyl/näsdukar etc i en, ombyte i en osv.
Favorit snacks, vatten, fulladdad ipad med spel/filmer/barnprogram, laddare & nya små leksaker att plocka fram lite här & var, är megaviktigt på ett långflyg.
Lätt & smart resevagn (vår Baby Jogger City mini är perfekt!) samt bärsele är det bästa sättet att transportera barn på flygplatsen. Ergo selen är SÅ bra då man har fack att lägga pass, biljetter, mobil & plånbok i. Så slipper man rota i väska efter det viktigaste & behöver inte oroa sig för att bli bestulen.
BE OM HJÄLP vart du än är av personal, de är ofta otroligt fina människor som jobbar på flygplatser.
Om du har en infant, fråga efter bassinett seat, så du kan stoppa bebisen i ”res-sängen” & få fria händer.
Fråga annars om de kan flytta om övrig resenärer så ni får en hel rad för er själva.
På resan till Sverige, sov-ammade Astrid ca hela tiden. Och under natten varken kissar eller bajsar hon.
August var dock vaken ca HELA TIDEN (somnade när vi hade 2 timmar kvar..) & kunde inte komma till ro. Och han vägrade tydligen att ha blöja, så vi fick springa på toaletten 23859 gånger. Det var lite jobbigt.
I övrigt gick det smidigt. Jag bad flygvärdinnan att spara min mat till att August ätit upp sin, för att minska bök & stök & även att fylla upp min tomma vattenflaska istället för att hela tiden komma in med små plastglas som skulle bli utspillda.
Det enda stora feta minuset var att de inte gav tillbaka vår vagn vid gaten i Stockholm för de har som någon jäkla policy att de inte FÅR?! Så jag fick ha Astrid i bärselen, ryggsäck på ryggen & försöka bära August som bara sovit i 2 timmar på hela natten – ÄNDA TILL BAGAGE-UPPHÄMTNING! Sjukt jävla dåligt. Så arg på Arlanda.
Resan tillbaka till USA var lite mer kämpig i helhet..
Först vägrade flygbolaget att jag skulle få ta med mig min vagn August satt i, förbi securtiryn. Återigen – SJUKT DÅLIG POLICY!! Jag blev så jäkla förbannad att tillslut fick jag ta den med mig ändå. Förlåt dryga incheckningstjejen.. vet att det ej är ditt fel men SHOW SOME MERCY till en ensam mamma med två små kids som är jättetrötta för klockan är 6 på morgonen..
Efter vi gått igenom securityn går vi direkt mot gaten. Jag tänkte köpa kaffe precis innan (för att slippa bära runt extrasaker så långt) & då hade givetvis kortmaskinerna slutat funka. August gnällde efter vattenmelon som låg i en plastbunke, men jag kunde ju inte betala. Så efter 20 minuters krångel betalade en underbar man som jag vill tacka med hela mitt hjärta. Utan kaffe eller den där melonen hade vi inte haft en kul start!
Jag bad om att få boarda först, vilket de gick med på – TACK!
Sedan var det dags för 9 timmars flyg- dagtid.
Eftersom varken August eller Astrid kände för att sova vidare mycket, blev det helt plötsligt väldigt mycket mer jobb för mig.
Astrid bajsade totalt 8 gånger & varje gång fick August följa med in för att byta på toaletten då han inte ville sitta kvar själv i flygstolen (vilket är fullt förståeligt!).
En flygplanstoalett är LITEN. Så att trängas 3 pers med skötbordet utfällt var ca katastrof.
Och givetvis ville August kissa en gång i timmen (men vägrade då vi var på blöjbyte!), så det var bara att släpa med mig båda barnen då också.
Flygvärdinnorna var usla & hjälpte inte till för fem öre. Ursäkta ordet men de var verkligen hemskt otrevliga & hjälpte inte en enda gång. Och killen som satt bredvid oss var väl 20 år & sov sig igenom hela resan, så han kunde jag inte be om hjälp heller.
Ja, så vi var på toaletten ca 16 gånger, alla 3, under resans gång. PUH!
August var jättehungrig på morgonen & åt upp de två mackorna jag gjort, drack upp båda flaskorna med mjölk & sedan kände han inte alls för de övriga snacksen jag packat. Maten på flyget var sjukt äcklig & jag bad om chips, nötter, äpple eller vad som helst – men de vägrade ge oss extra snacks. Och det fanns tydligen ingenting att köpa!? August skrek & grät i exakt 3 timmar. Det var asjobbigt.
Tillslut kom en kille på flyget & gav oss hans påse med mixade nötter. Vilken stjärna!!
Efter 5 timmar var båda barnen hemskt trötta på att sitta på ett flygplan & Astrid hade världens meltdown i 2 timmar. Hon ammade, grät, ammade, grät, ammade, grät.
Och mellan det skulle jag leka med August, springa på toaletten samt hålla mig själv från att börja tok-grina.
Jag tackar dock mig själv återigen för att ha packat väskan så himla organiserat, att ha med 2 ombyten till barnen, massor med blöjor/wipes & klistermärken, laddare till ipad osv – för utan allt detta hade katastrofen som Astrids blow out resulterat i en resa i bajskläder, August hade haft genomblöta strumpor (spillde ut äpplejuicen) & iPaden hade varit stendöd pga. användes hela tiden.
Väl framme i NYC ville jag gråta av tacksamhet för att flyget var över då båda barnen grät ikapp sista timmen.
När vi väl hade checkat om bagaget & fått hjälp exakt hela tiden (ÄLSKAR USA & hjälpsamhet!!) ända fram till vår nya gate, sa August ”Good job mamma” & jag började gråta.
I 5 timmar väntade vi vid vår gate & vi hann gå på toaletten 6 gånger, varav 2 innebar klädbyten på SAMTLIGA (även mig..) samt total avtorkning med desinfektion wipes (särskilt mina armhålor..) samt babywipes på supersmutsiga barn som var nedkräkta (Astrid) samt svarta av smuts (August som legat på golvet & ”lekt”..)
När vår connection faktiskt var i tid, efter 5 timmars väntan på flygplatsen började jag gråta igen.
Nä det var ingen drömresa alls att göra ensam med två barn.
Jag är otroligt glad att jag fick se hela min familj & att de fick se barnen. Att jag fick fira min systers & pappas födelsedag. Att bara umgås & ha det skönt. (trots att vi blev sjuka & fick ställa in massa kul planer..)
MEN! Jag kommer inte göra denna resan själv igen år 2015.
Barnen var så himla förstörda av jetlag då resan var såpass kort & restiden var alldeles för lång.
Ett par extrahänder behövs & vistelsen måste vara längre för att det ska vara ”värt det”.
Ja.. det var nog allt om vår flygplansupplevelse kära ni.
Hoppas jag inte skrämt ihjäl någon som ska resa själv med sina kids, haha.
Om det ”bara” är 8 timmar eller så, så går det nog TOPPEN. 20 timmar.. STÄLL IN RESAN! haha
Glada innan boarding!
Extremt uttråkad unge som ”lagade sittplatser” på flygplatsen i NYC
Jättetrött tjej som bara ville hem.. <3
Sista flyget till Nashville. När de äntligen somnat efter gråt & skrik – började jag storgråta. Snart skulle vi äntligen vara hemma hos älskade Andrew.
Bra jobbat Jenny! Du beskriver det så oerhört bra,man får utmattningskänsla bara genom att läsa om det
Usch känner verkligen i hela kroppen hur hemskt det där är. Flög 23hr ensam och gravid med min 2.5 åring från Australien och fyyy vad dåligt med hjälp man får på Arlanda. För att inte tala om hur suriga de svenska passagerarna på båda flygen var..och då var ändå min lille hyfsat lugn även om det blev lite trötthetsgnäll. Jag kände mig hemskt besviken på mina ”med-svenskar” som framstod som de hade minimal empati. Man vill ju inte tycka så, särskilt när msn vet att det verkligen inte gäller alla..
Du är verkligen fantastisk som klarade av två helt själv!
Oh Lord!!! Nä här sitter jag och har ångest för 6h på tåg MED hjälp av min mamma! Du är helt ofantligt grym!
Vilket bolag flög ni hem med från Stockholm? Vi ska till florida i februari med en 3åring och en 1åring tänkte vi. Vill ju inte flyga med några tråkbolag.
Herregud! Är imponerad av dig till tusen! Tyckte det var så himla gulligt av August att säga good job till dig, han förstod vilken hjälte du är :’)
Är sjukt imponerad av dig att resa själv med två barn! bra jobbat 🙂
Åh hjälpes! Bra jobbat, minst sagt! 🙂
Wow, supermom verkligen! Jag tyckte det var jobbigt nog när jag flög hem själv med barnen i somras (5 mån och 2,5) och då är det ändå direktflyg och äldsta beslöt sig för att sova på båda dit och hemresan. Bästa var att lillen bajsade hängandes i bärselen när vi väntade på bagaget och så snart vi kom ut räckte jag över honom till hans pappa som inte sett oss på 3,5 vecka med orden, he’s pooped!! Hahaha.
Förresten, minigodispåsar (typ Haribo med 10 bitar i) använder jag som muta till äldsta. Det är enda gången vi köper godis, när vi reser. Toppen att plocka fram om de inte vill sitta sig vid start/landning (och när vi fick sitta 1 h på tarmak för att de trodde planet krockat med en fågel när det ankom…).
Oj vilken resa! Sjukt imponerad av dig jag hade brutit ihop och gråtit mer än två gånger 😉 Jag hade nog inte vågat mig på att göra den resan! Men skönt att nu är det över.
var det sas? sura gamla tanter till värdinnor som grinar för att dom inte fått sin julbonus kanske…
Jag håller helt och hållet med om att servicen i Sverige är så jäkla låg ibland. Har bott utomlands med och skillnaden är enorm. Man märker det bara man är på olika flygplatser runt om i världen och speciellt då i usa 🙂 En sjuhelsikes massa kramar till dig som fixade resan trots många hinder! Jag hade inte gjort det. KRAM p.s grät när jag läste om august och hans fina kommentar till dig, vilken solstråle.d.s
Julbonusar existerar inte för skandinaviska flygvärdinnor. Och vänta med att döma före du vet fakta
det är fakta att sas personal som har hängt med länge har fet lön. nu var det ju mer sarkastiskt med just julbonusen…
jag dömer inte, jag talar för min erfarenhet! de äldre värdinnorna har inte varit trevliga. man är mest ivägen.
Och du baserar den faktan på vad? Naivt att säga att alla äldre SAS flygvärdinnor är otrevliga
ehh ja jag baserar den på fakta? det är känt att dom inte blivit av med äldre personal, jag hade inte heller slutat om jag fått fet lön för att servera kaffe. cafe i luften.
kalla mig naiv. jag säger inte alla, jag säger den äldre rangen av värdinnorna. jag har inte fått något bra bemötande när jag rest och det är väl så vi människor fortsättningsvis dömer i livet? av dålig erfarenhet. jag kan inte tro att du aldrig dömt någon/något efter dålig erfarenhet. hejdå.
Det låter som en fruktansvärd resa!
Gudars! Blev helt svettig av att läsa det här! Kan inte annat än att instämma med alla andra här om att du är en riktig supermamma/superkvinna! Plötsligt känns inte den kommande flygningen till Teneriffa som ett lika stort orosmoment (jag är mycket o-berest). Vi är trots allt flera vuxna på en treåring och en niomånaders…… Ska dock verkligen anamma detta med påspackningen! 🙂
Får kallsvettningar av att läsa! Vilken fruktansvärd resa och vilket långflygsbolag säljer inte snacks?! Att Arlanda inte är någon höjdare skriver jag villigt under på! Skönt att det tillhör det förflutna nu 🙂
Borta bra, men hemma bäst (när barnen är små )
Instämmer att du är en supermamma (men ibland får man bara stå ut, för vad ska man annars göra?!). Vi åkte till USA i somras med två barn under två år så det var också intressant, känner igen mycket. Men vi var tre vuxna så det gjorde såklart hela skillnaden. Håller med om att packa i genomskinliga ziplock-påsar. Hade precis hela deras packning så och det var perfekt! Jag hade tur med väldigt snälla/hjälpsamma flygvärdar som lät min (nästan) två-åring springa runt lite i deras lounge när han var uttråkad. Får lite ont i magen när jag läser din berättelse men det är över och du klarade det. GO YOU!
Maj gadd vilken resa. Och vilket tålamod du måste ha! Kag hade nog haft fler melt Downs än barnen 😉
oj, vilken resa! Jag fick tårar i ögonen flera gånger. Jag gjorde resan över Atlanten i går med en 2.5 åring, en 15h resa, och jag vet så innerligt hur det känns. Så himl modigt av dig, men jag håller med, nästa gång får maken följa med 🙂
Wow du är fantastisk! Jag reste med min 11-månaders till Grekland och hon skrek konstant i fyra timmar och kunde inte sova. Ville sjunka genom jorden och alla på planet hatade oss. När vi skulle hem igen höll jag henne till hon somnade av utmattning. Sen svor jag på att inte flyga till hon var minst 4 år igen (längre flygningar). Flög till Turkiet när hon var nästan 5 år och det var som en dröm. KRAM!
Klappa dig själv på axeln säger jag bara, wow. Vilket flygbolag var det där egentligen? Jobbar själv för SAS och vet att vi är väldigt bra på att ta hand om små barn och hjälpa föräldrar. Jag personligen tycker bara det är mysigt att passa en bebis medans mamman följer med det äldre barnet på toaletten eller att hjälpa till och ta ner väskor etc från hatthyllan så mamman får med sig resten av de femtioelva sakerna hon har med sig.
Jag tänkte Fy fan. När jag läst klart texten. Fy fan för vilken situation. Jag är dock sjukt imponerad av dig!
Jag blir helt tårögd bara av att läsa (extra blödig idag tror jag). Så strongt jobbat av dig! Och vad tusan är det med Sverige och hjälpsamheten? Den biten saknas liksom i vår kultur. Tror att det beror på att vi ”inte vill störa”? Knäppt! Själv har jag blivit 1000 ggr bättre på att hjälpa till sen jag blev mamma (även om jag nog var rätt hjälpsam även innan).
När jag läser de önskar jag att ja va den där 20 åringen som kunde hjälpt till ist. Men så sjukt bra gjort! Kan ärligt talat knappt tänka mig att göra samma sak, herregud. Kan knappt se mig göra det med mitt enda barn;) du är grym! Tycker det är trist att vi inte sågs, får vi en annan gång hoppas jag!:) stor kram
Oh My god! Vilken superwoman du är. Jag har rest ensam med båda mina 1 gång, en flygningpå 1 timme. Och jag tyckte det var en bedrift. Blir så arg när jag läser att du inte fick hjälp. Fy sjutton! Och att de inte kunde ge dig snacks???? Har faktiskt varit med om liknande. Åkte med SAS och de fick landa oss på annan ort på grund av dåligt väder. Vi blev sittande i planet och jag bad om något till Stella, typ en banan, varpå flygvärdinnan svarar att ”nej, frukten är för personalen”. Höll typ på att få världens utbrott, men tack och lov hade en annan i personalen hört allt sammans och hämtade en banan…
Åh vill bara resa tillbaka i tiden och hjälpa dig med resan! Låter verkligen som att du behövde sova i 2 dygn efter den haha. Vilken supermamma du är!
Säger som jag sagt förut: jag är stressad när jag ska resa med ETT barn i EN timme. Så jisses vilken himla hjälte du är! <3
Flög hem med pojkarna när de var små. Noah kräkte ned Samuel, flygvärdinnorna var helt värdelösa. Jag luktade kräk.
Har flugit hem med en monsterunge, Sophia, när hon var 19 månader. Tog mig två år innan jag vågade flyga själv med henne igen. Hon var helt besatt när vi reste hem. Vid kontrollen i Amsterdam bestämde killen i luckan att han ville se papper på att pappan lät mig resa med barnet! Vid det laget så var jag beredd på att lämna henne med honom. Frågade om han ville ringa min man och jag kunde lämna ungen med honom. Ha ha!
Hon var en mardröm!
Vilken mardrömsresa tillbaka! Du måste ha jordens bästa tålamod;) Förstår om ni var liiiite trötta när ni kom hem!
Vi ska flyga ner till Sydafrika i vår med våra två små, men vi åker båda två och det är ingen jetlag vilket underlättar sjukt mycket när man flyger med barn! Tack för bra tips för packning av handbagaget. Tycker jag alltid varit ganska organiserad när vi reser med barnen men det där med olika plastpåsar ska jag verkligen anamma:) Kram
P.s Augusts gamla bugaboo används fortfarande flitigt:D
Ännu ett bevis på att du är en Supermom! 🙂
Vilken hjältinna du är <3 (får pattsvett bara av själva läsningen)
Första kommentaren från mig fastän jag har läst i flera år. Tycker du är en supermamma som fixade denna resan!! Det låter som det var urjobbigt! Och så dåligt att inte flygvärdinnorna var mer hjälpsamma! Vilket bolag var det? Bor också i USA och har oftast flygit med SAS och de var alltid hjälpsamma när min dotter var mindre. Numera är hon 12 år och flygresorna är rena nöjet.
Försöker alltid hjälpa mammor som reser själva med barn, eller åtminstonde ge dem ett uppmuntrande leende.
Tycker mycket om din blogg och är inne o läser varje dag.
Ha en fin dag!
Oj, jisses vilken resa!! Jag är SÅ imponerad över dig. Hade nog aldrig klarat av det alltså. Men fy va trist att det ska krånglas i Sverige med fåniga policys. Förstår den sköna känslan av att komma till USA igen där de faktiskt vill hjälpa till. Skärpning, Sverige!! Kram på dig! <3