Igår hade jag nog den längtsa nattningen någonsin.
August var sååå trött vid klockan 6 & vägrade äta en endaste liten bit av all mat jag erbjöd, så redan vid halv 7 kröp vi upp i sängen.
Och han var nära att somna exakt hela tiden.
Men så ”vaknade han till” & började veva med de där benen. Verkligen vifta & sparka.
Han har alltid varit väldigt ”sparkig” i benen då han försöker somna, men igår var det liksom som att han hade ett gympa pass.
Och eftersom han har elefantöron så hörde han då pappan i huset kom hem 45 minuter senare, så då ville han upp & ge kramar osv.
Såklart!
Så vi var uppe i 30 minuter & han gnällde, sparkade & ville uppenbarligen sova.
Så jag gick in för att lägga honom & tänkte att ”nu kommer det gå snabbt”.
ICKE.
Efter 30 minuter sparkade de där benen fortfarande & kiddet fann ingen ro.
Jag masserade & stretchade vilket hjälpte, men inte somnade han!
Jag blev sådär jobbigt frustrerad i kroppen & var tvungen att gå upp, svära lite ute i köket, beklaga mig för Andrew & sedan kastade jag in handduken, sa Godnatt & bestämde att om jag själv också försöker somna kanske det går snabbare.
Andrew kom även han in & la sig (klockan var inte ens kvart i 9)
August somnade inte förrän halv 10!!
Och imorse vaknade han vid 5 & sparkade sparkade med de där små knubbisarna. Han var inte ens vaken utan kunde helt enkelt inte ligga still.
Vad kan det vara?
Växtvärk??
Växtvärk??
Kan man redan ha restless legs??
Han har ju som sagt alltid sparkat mycket med benen då han försöker komma till ro & jag har så länge jag kan minnas haft perioder av ”insomnia”. Kan man ”ärva” det??
Nej. Slutspekulerat. Nu lämnar jag över till er att fundera & klura på detta 😉
Hej Kaffe!
<3
Och just ja! Ni har väl inte glömt RL bloppisen? Här hittar ni den & det finns bara några få saker kvar, så först till kvarn 🙂
AH va jobbigt! Alice gjorde prick lika natten till igar. bara lag vaken och sparkade och spakrade..i varan sang saklart. Hon hade ramlat ur sin egen tidigare pa natten (forsta gangen sa vi ville liksom ha henne nara) slutade med att Brian gick och la sej i gastrummet och till slut somnade vi allihop. Inget tips har direkt…men lite medlidande :)Och gu vad jag kanner igen den dar kanslan av frustration i kroppen som du skrev! Tur man inte ar ensam
Vet ju att August sover rätt "knackigt" allt som oftast men nu är han ju även inne i andra delen av närmandefasen. Min son, som är å alltid varit den enklaste ungen i världen gällande typ allt var som förbytt under en period runt 18 månaders ålder. Sov som en kratta å var sjukt klängig dagtid.. Hoppas det vänder snabbt. Lyssnar August på talböcker nåt? Funkar bra här hemma då barnet har svårt komma till ro. Kramar
Men gulle då! Hoppas han lättare kan komma till ro snart och att detta bara är tillfälligt…
Inte en aning! Men hoppas det inte händer allt för ofta framöver! 🙂
Så söt!
Ibland tror jag barn bara gör saker utan att man vet varför. Eller de heller för den delen 🙂
Men frustrerande kan det vara alla gånger.
KRAM!