Jag har alltid haft något slags hat när det kommer till att pendla till & från jobb.
Det spelar ingen roll om det är 2 timmar eller 20 minuter, att vänta på publikt transportmedel i alla dess former, att betala, trängas osv osv.. det är inte min grej!
Jag vill ta mig runt själv.
Åker jag för nöje någonstans, bryr jag mig inte ett dugg.
Men ska jag jobba, eller har slutat jobba & vill hem, vill jag inte inte inte sätta min fot på något pubilkt med hjul.
Jag vill hoppa upp på min cykel, eller gå hem.
Vilket jag nästan alltid har gjort, kom jag fram till idag.
Och även i New York har jag skaffat mig en cykel, trots att tunnelbanesystemet är otroligt bra.
Men så är jag ju lite udda också.