Jag kan nu nästan titulera mig som småbarnsmamma.
Idag hade jag min första dag med båda barnen 100% i 8 tmmar.
Vaknade 5.20 av bebis som inte tycker om att sova.
Sen drog dagen igång.
Och det tar energi att springa mellan pyttebebis & 2 åring som har energi för 67 människor.
Det ska matchas med mat-tider, sovtider, pottan & byta blöjor.
Det är en konst. Ibland krävs det att man trollar lite med knäna & plockar fram 3 extra armar.
Jag klarade det! Jag lever!
Och vet ni vad?
Jag hoppas verkligen att det kommer fler sådana här dagar.
Jag älskar det!
Det bästa jag vet är att springa runt & försöka pilla ihop minutrarna mellan gråtet & bajset & matningen.
Helt ärligt så kan jag inte tänka mig ett bättre jobb.
Mina två skruttpojkar är det finaste som finns.
(Men nu ska det bli skönt med en liten rast..)
Åå känner igen det där, mina typiska sommardagar med flickorna, när man har 100 miljoner saker & göra & tänka på, men vet du vad jag älskade den känslan också! Jag tror det är lite mammakänslor som växer fram konstigt nog..hahaförsökt ringa dig igen, funkar inte såklarthörs puss ses