Jannice

En liten uppdatering – en annorlunda midsommar!

Känner att jag vill skriva av mig, dels för min egen del men även för att ni som kanske har funderat på varför jag var på akuten i torsdags ska få några svar även om jag inte har så många..

Sist jag skrev något här var i onsdags då jag kunde gå nästan helt normalt igen och jag var överlycklig!
Under lunchen i onsdags tog jag en lite promenad bara för att få känna luften i lungorna och även friheten av att kunna gå igen.
Under promenaden så fick jag världens yrselattack och jag trodde att jag skulle ramla ihop i en hög på backen. Jag handlade min lunch och gick tillbaka till jobbet för att äta. Jag kände mig vinglig resten av dagen och hade dålig balans och mådde inget vidare.
Jag hade även huvudvärk hela dagen som inte ville ge med sig trots värktabletter.

Mats tyckte att jag skulle stanna hemma från jobbet i torsdags men jag envisades med att åka dit ändå för att jobba några timmar och ringa VC igen för att höra om jag kunde få komma tillbaka till läkaren då jag mådde så konstigt.
Jag fick prata med sköterskan och hon sa att även om jag kommer tillbaka för att träffa läkaren så kommer han inte kunna skynda på någonting utan att det kanske var bättre att jag vände mig till akutmottagningen.
Sagt och gjort så åkte vi till akuten, vi var där vid 12 och sedan började den eviga väntan..

Efter 4,5 timme så fick jag träffa en läkare som ställde 1000 frågor och jag försökte att minnas hur allt började och hur jag har mått och känt de senaste veckorna.
Hon gjorde några tester som känsel, reflexer, balans osv. och sedan gick hon iväg för att kolla mina prover.

Proverna var helt normala som alltid men med tanke på att jag är svagare i både arm och ben på vänster sida, att balansen inte är den bästa och att jag har haft lite svårt att prata riktigt och tappat bort saker som jag lagt ifrån mig sekunder tidigare så ville hon att jag skulle träffa en neurolog. Eftersom att klockan hade hunnit bli ganska mycket då så fanns det inga neurologer kvar på sjukhuset för dagen.
Hon ville därför skriva in mig på en avdelning under helgen men med permis så att jag kunde åka hem, det tyckte jag lät bra.

På måndagmorgon ska jag tillbaka för att träffa neurologen, göra en magnetröntgen på hjärnan och lämna ett ryggmärgsprov. Det är i första hand för att utesluta eventuella neurologiska sjukdomar och i andra hand upptäcka eventuell sjukdom så fort som möjligt.
Jag ska inte ljuga och säga att jag inte är nervös för det är jag! Mest inför själva röntgen och ryggmärgsprovet. Jag försöker att ta det lugnt och inte tänka så mycket men det är ganska svårt.

Som jag skrev i onsdags så viker sig inte benet under knät längre när jag går men det är inte helt med heller och foten släpar en del. Jag känner mig svag, har en ständig huvudvärk och är så jäkla trött. Jag har försökt att hjälpa till med lite städning och sånt här hemma men så fort jag varit uppe en stund på blir jag alldeles skakis och yr.

Igår hade jag en sån jäkla ångest för att jag inte orkade fira någon midsommar tillsammans med barnen. När jag såg alla fina midsommarbilder på Instagram och Facebook så grät jag en aning för mig själv. Det är tur att det är midsommar varje år!

Under kvällen igår så fick jag lite energi så vi tog med oss tjejerna till murberget där stången fortfarande stod kvar så att Freja fick dansa lite runt den ♥
Mitt dåliga samvete lättade en aning :)

72FB28AB-0F95-4EBA-B4B4-E30411B21B22

E40C620C-3D34-4664-ABE2-96002BCBAF63

F2B4CDE8-2C71-4EFD-896C-443895706D8C

Jag mår inte jättebra just nu men jag försöker att hålla humöret uppe.
Är glad att jag blir utredd på riktigt och att jag slipper vänta hela sommaren på en röntgen av ländryggen i första hand.

Hoppas ni har en fin helg ♥

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.