Hej bästa ni!
Åh vet ni vad, det känns fortfarande väldigt ovant att logga in här på loppi och blogga här. Jag har ännu inte bestämt mig vart jag vill hålla hus. Måste givetvis ge detta lite tid, men än känns detta inte helt rätt.
Jag ligger och kollar på utfrågningen på SvT och känner hur bebis lever rövare i magen. Så mysigt! Kände att jag behövde kika in här och berätta något tråkigt som hände i veckan. Vi håller på och renoverar här hemma för fullt. Så roligt att se hur vårt hem formas till det vi längtar efter. Jag älskar hur Linus och jag planerar och påbörjar våra projekt. Hur vi kämpar på men slutligen får njuta av vad vi åstadkommit. Det tråkiga jag ville berätta var hur besvikna vi fick bli på några ”vänner” i veckan som fullkomligt skrattade åt vad vi gjort här i hemmet. Som att vi vore patetiska hobbysnickrare. Jag väljer att se detta som total avundsjuka för det lös igenom tyvärr. Kan man inte unna sina nära när man lyckas. Lyckas i oavsett vad det handlar om. Alla har inte råd att ta in dyra företag som renoverar åt en. Vi visste när vi köpte detta hus att vi kommer att behöva lära oss själva för att ro detta i hamn och vi är på god väg.
Glad och lättad att Linus och jag är överens om vad vi ser som viktigt hos vänner. Vad vänskap handlar om. Att bli kritiserad och pikad över hur vi renoverar vårt hem. Det är inget som vi känner är okej. Man får givetvis komma med åsikter om saker, men det handlar om hur man säger det på och med vilken avsikt.
Märker ni av avundsjuka i er omgivning? Vad har ni gjort då?
Sådant här gör mig så sur. Jag o min man har också varit med om taskiga& avundsjuka vänner. Frågan är om man mår bra av att umgås med såna vänner eller man ska klippa banden? Väldigt oförskämt också att komma hem till er och kritisera.. inte ok.