Igår fick jag ett telefonsamtal från Melinas förskola. Hon ska flytta upp till den större barngruppen. När jag fick detta erbjudande och hörde den nya avdelningens namn så kände jag hur tårarna ville komma. Inte på något dåligt sätt, inte alls. Blev bara så chockad att det redan är dags! Min älskade snart lilla treåring. Kändes verkligen så overkligt att det redan är dags.
Jag minns när vi kom dit första gången och jag såg alla treåringar och tänkte att det var långt tills dess. Men nu är vi ju snart där. Om åren fortsätter att gå såhär fort så kommer jag att vara gråhårig snart och ha tonårsbarn. Det är verkligen på ens barn som man ser hur fort tiden går. Lite skrämmande då tiden blir mer tydlig samtidigt som det är en lycka att få följa deras resa.
Nåväl. Byte till större barngrupp blir det och jag vet att hon kommer att trivas så bra! Trodde inte att jag var såhär känslig, men det känns stort. Som jag kommer att gråta på alla skolavslutningar när hon blir större, oj oj… Blir att ständigt ha näsdukar med i väskan.
Ni som har barn som flyttat till större barngrupp eller börjat skolan? har ni också blivit lite ledsna? fast på ett bra sätt. Det hela känns ju så stort!
Jag vet precis hur du känner! jag fick ren ångest, men när hon sen börjat och hon kom hem varje dag och lärt sig något nytt så släppte det och allt kändes så mycket bättre. Det känns jobbigt i början, men jag kan trösta dig med att det kommer kännas bättre rätt fort, men jag tror redan du vet det. kram
ja asså dom har blandad grupp på avd våra döttrar är på. jag blir bara gråtmild av att äldsta på 2år ritat en täckning eller gjort ett armband. man blir stolt i hela mamma hjärtat.
absolut! jag gråter vid varje enkilt tillfälle då milstolpar i barnens liv gör sig påmind, på ett eller annat vis ❤️