Idag är Elias tre månader och en vecka och det var dags för sprutor. Inte alls roligt om du frågar mig och av reaktionen på Elias så drar jag slutsatsen att han inte heller tyckte att det var särskilt roligt. Till skillnad från Felicia så grät han sig igenom dem båda och det riktigt skar i hjärtat på mig. Man vill ju aldrig göra illa sina barn, trotts att det är för deras eget bästa. Men när allt var över så var han ganska så lätt tröstad tack ock lov. I kväll fick han dock ett skrikanfall och jag kan inte annat än att anta att det är på grund av sprutorna. Själv kunde jag inte trösta honom utan det var bara pappas trygga famn som dög och ännu en gång sved det i hjärtat, det är jobbigt att inte kunna trösta sitt gråtande barn. Men jag är ju överlycklig över att Pontus kunde! Förutom sprutor så vägde vi våran lilla guldklimp och nu är han uppe i 6565g och 63cm lång. Ganska så likt sin syster som vid ungefär samma ålder vägde 6560g och var 62cm.
I morse kom mormor och knackade på dörren och efter det har det varit full rulle på Felicia hela dagen. Med massa bus, huset fullt av grannungar och promenad till gammelfarmor och farfar. För mig var det ganska så bra planerat då jag slapp släpa båda barnen till BVC. På kvällen kom även min bror över och så grillade vi, det blev grymt god kyckling!!
Morgondagen blir förmodligen en repris av dagen då mormor inte åker hem förrän i morgon kväll eller onsdag morgon.
Senaste kommentarer