Nu tycker jag att växtvärken i magen har lagt sig lite och den känns ungefär samma lika stor som förra veckan. Det kan vara ganska så skönt om den kan få vara i den här storleken ett tag nu och inte dra iväg så att det slutar med att jag går och drar runt på en mindre planet. Dock njuter jag mer och mer av alla små rörelser där inne i från även om inte moderskänslorna riktigt har infunnit sig. Jag har fortfarande svårt att greppa att jag inom en ganska så snar framtid ändå ska bli två barns mamma. Finns det något som heter graviditetsdepression och kan detta gå över till förlossningsdepression? Måste nog googla lite på det.. Om jag är realistisk så tänker jag ändå att jag kommer att älska mitt barn men känslomässigt så är jag verkligen inte där. Jag ska nog ta upp detta med barnmorskan också nästa gång jag träffar henne. Om det är någon som känner igen sig så får du gärna skriva en kommentar och berätta.
Senaste kommentarer