Idag vaknade jag sjukt tidigt, redan vi fyra var jag pigg och kunde inte somna om. Jag kan dock inte skylla det på Felicia, inte mer än att vi går och lägger oss samtidigt. Den planerade myskvällen igår blev liksom inte som vi hade tänkt oss. Det började bra, Felicia somnade strax innan åtta och vi kunde slå på den filmen som vi hade påbörjat tidigare under dagen. Men det dröjde inte länge innan en liten skrutta vaknade och gallskrek. Vi försökte med allt, men ingenting hjälpte. Men så plötsligt började hon rapa och då slutade hon även att gråta. Stackars liten har säkert svalt en massa luft när hon har hostat och gråtit. Det jobbiga är att det inte känns som om det blir bättre, utan att förkylningen är precis som för en vecka sedan bara de att hon äter mindre och mindre vilket oroar mig. Det enda som blir bättre är hennes ögon som varar allt mindre och är inte alls lika röda längre. Men ändå så känns det som en klen tröst när hon mår som hon mår. I morgon ska vi in till stan och Felicia ska spendera en timme med sin morfar medans jag är på annat håll. Jag hoppas verkligen att natten blir bra så att hon orkar och att de kan ha roligt tillsammans, även om de bara tar en promenad eller vad de nu gör. Beroende på hur det går i morgon så kanske jag har något att dela med mig av när jag kommer hem!
Felicia med världens bästa morfar
Åh visst känns det lite vemodigt? Hoppas den får komma i händerna på någon som gillar den lika mycket som vi, hihi 😀 Och åh vad roligt att vi är så nära i graviditeten och får följas åt! 😀
Kramar och grattis!
Det är nog Emilias förkylning hon har fått för det var lika på henne, inget som avtog utan det bara höll i hela tiden. Ynkligt när dom är sjuka!
Hoppas det går bra imorgon, både för Felicia o dig 🙂
Lyckliga morfar! Men på torsdag då kommer jag. Åååå vad jag längtar.