Nu sover jag och barnen första natten i nya lägenheten. Känns bra, konstigt, ensamt och skönt. Blandade känslor helt enkelt. Slutade som vanligt klockan sex idag, vilket känns galet sen. Stressade hem och började packa. Körde två vändor i kväll och nu är alla kläder och toaartiklar här. Mamma kom med barnen vid åtta och vid nio sov båda två efter en intensiv timme. Jag har så galet dåligt samvete för att jag inte är tillräckligt närvarande för tillfället. Jag vill ha tid tillsammans med dom och hitta på roliga saker, eller att bara laga middag till dem, det har jag inte gjort på en månad ungefär.
Du är världens bästa mamma till dina små guldklimpar. När du orkar lagar du middag igen.