I lördags var jag bjuden på 30 års fest. Det kändes lite speciellt eftersom jag inte hade träffat jubilaren på väldigt många år. Förr i tiden var vi nära vänner, träffades varje dag och kunde prata i timmar, vi har till och med varit tillsammans. Det var dock 15 år sedan, när vi gick högstadiet. Men det finns många härliga minnen och i lördags var det som att vrida tillbaka klockan.
Det var en överraskningsfest och jag har aldrig sett någon bli så grundlurad som Daniel blev. Inte ens när vi ropade grattis så förstod han att festen var för honom. Helt nollställd i ansiktet, en oslagbar syn! Men trevligt var det och vad jag har hört fortsatte festandet hela natten, för mig slutade det vid midnatt.
Låter som en kul fest!!:) kram