Felicia är inne i en väldigt jobbig period just nu då hon testar mig och Pontus hela tiden. Hon har också väldigt mycket energi är och är över allt på en och samma gång. Eftersom jag själv har sammandragningar titt som tätt så är det väldigt skönt att ha Pontus som kan springa efter henne. Jag vet inte hur jag ska klara det själv sedan när han är tillbaka på jobbet igen.
Idag kom mormor och morfar hem efter två veckor i Thailand och självklart var vi på Arlanda och hämtade dem. Felicia var först lite avvaktande och ganska förvånad tror jag. Lite konstigt efter att ha sett mormor varje dag i två månader och sedan kommer hon efter två veckor och är jätte brun. Det gick dock över väldigt fort och sedan var det kramkalas för hela slanten. Dom stannade på middag men sedan var det dags för dem att fortsätta upp till Ljusdal. Det var stora tårar som rullade ned för Felicias små kinder när dom vinkade hejdå.
Nu är det projekt ”pappa-nattar” som pågår här hemma och det verkligen gör ont i hela kroppen på mig. Jag vill inte höra henne skrika sig själv till söms!
Mitt älskade, älskade barn ♥
Hon är så söt!