Och jord skall du åter bli. Det var en väldigt fin begravning morfar fick och nu ligger han precis där han ska bredvid mormor. Felicia var med mig in i kyrkan eftersom Pontus måste jobba, men det gick hur bra som helst. Jag hade hoppats på att hon skulle somna men hon var vaken och flirtade med allt och alla. Det lättade upp den självklart ganska dystra stämningen, barn är ju underbara på det viset. Nu väntar vi på närmaste släkten som kommer hit och umgås. Det är alltid lika mysigt så det ser jag verkligen fram emot!
Kram!
Tänker på er som sagt och tur att Felicia är en liten sol när det som bäst behövs!