Header Image

Idatuovinen

Hej! Ida Tuovinen här :) Mamma till Hayden 4 år och fru till Johan som jag varit tillsammans med i 9 år, gift i 3. Vi väntar vårt andra barn i slutet på april 2019. Jag jobbar som makeupartist, hänger mestadels på motocrossbanan på fritiden eller nördar ner mig i allt som är övernaturligt och pratar gärna med andra sidan när jag behöver råd i livet. Tror på en mening i allt som händer och det är den som fört mig hit. Under min första graviditet hade jag hyperemesis i 9 månader och var kraftigt deprimerad, den här graviditeten har startat med hyperemesis den också = kraftigt gravidillamående. När jag var gravid första gången började jag fundera över meningen med mitt mående och kom fram till att det måste betyda att jag ska ha mer förståelse för dem som mår dåligt och hjälpa andra, därför startade jag en grupp som heter ”min svåra graviditet” på Facebook för att hjälpa andra i liknande situation. Den här gången förstår jag att mitt uppdrag är att hjälpa ännu fler! Jag hoppas att jag kan hjälpa och stötta andra kvinnor i denna blogg, som vill bli gravida, är gravida eller har varit gravida. Kvinnor är fantastiskt starka och därför hyllar och stöttar vi varandra på denna sidan, inget annat är tillåtet :) Delar förstås med mig om allt som händer i mitt liv, i och runtomkring graviditeten. Kram styrka och kärlek

Gravid vecka för vecka, V. 15

Publicerad,

Hej!

In i vecka 15 nu och då säger appen såhär:

Graviduppdatering v 14.

Den här veckan har varit så upp och ner, både med mitt illamående men också mentalt. Veckan började med dropp för att återigen komma i balans med vätska. Det droppet är lite som magi och jag kan verkligen känna skillnaden det gör, i huvudet om inte annat. Man förstår ju nu vilken enorm påverkan vätska har på vår kropp, utan vätska så går det bara inte att fungera. I två dagar levde jag med ett gladare sinne innan jag kom ner i en total dipp, hjärnan började ge upp igen, kräkningarna eskalerade, kroppen kändes svagare igen och jag har vid flertalet tillfällen legat i Johans famn, gråtit och undrat hur jag ska ta mig igenom det här igen, jag orkar inte, jag orkar inte..

I Lördags hade jag mitt värsta nederlag eftersom Johan jobbade helgen. Fick hjälp med Hayden tre timmar på lördagen men på söndagen skulle jag vara helt själv, och hur skulle det gå? Jag fick totalpanik av bara tanken.

När jag vaknade på söndag morgon, mådde illa men gick upp för att ordna frukost åt mig och Hayden så kände jag en kraft som jag inte känt på länge. Det var som att någon gav mig extra styrka att orka och mitt hjärta fylldes av lugn. Haydens farfar skickade meddelande och undrade om han kunde hjälpa till, hämta Hayden. Men eftersom Hayden ville vara hemma med mig och jag kände mig starkare så skrev jag att det inte behövdes. Vi klarade hela dagen själva och jag är så tacksam över det.

Tog en bild på mig själv i spegeln imorse då jag inte orkat ta någon under v.14

Gravid v.15

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *