Idag hände det. Jag vaknade av mig själv. Alltså inte av en väckarklocka, inte av att Angelica väcker mig eller att Alice pep/pratade/grät/skrek i sin spjälsäng. Alltså utvilad, av mig själv. ”Problemet” var ju att klockan var 05:20… Jag fick snällt försöka somna om helt enkelt. Men jag behövde inte göra det allt för länge för strax innan 06 vaknade Alice.
Nu hänger vi på nedervåningen, jag skrotar runt i min morgonrock från gårdagens besök på Yasuragi och drömmer mig kvar i spalunket. Alice sitter på golvet och leker med en leksakstelefon hon fått av sin mormor samt då och då spelar hon en trudelutt på sin xylofon.
/ Stefan