I helgen var första gången på länge jag åt så pass god mat och mycket av den. Det känns på riktigt som att jag skulle ha kunnat rulla från Eksjö till Stockholm. Detta får mig osökt att tänka på den media-hysteri som drog in över Sverige för snart två veckor sedan om ”The dad-bod”.
Bild lånad från Nisse och Manne
The vox.com jämför ”dad bod” mot det klassiska manliga idealet i en artikel från förra veckan som marinvärldens motsvarighet sjöko istället för en delfin. Och det känns ju ganska exakt i magen om jag får säga så. Varför skulle vi vilja vara sjökor? Jag måste ju motvilligt erkänna att det här träningspasset som jag skröt om här i bloggen försvann ur min morgonrutin lika fort som den kom in.
Men varför skulle jag vilja låta min kropp förfalla(?) enbart för att jag är pappa och gift? Eller är det hit vi ska komma för att motverka osunda kroppsideal för bägge könen? När Angelica var gravid med Alice var det ett enormt tjat i kommentarerna om ”hur mycket hon hade gått upp”, lika så direkt efter om hur snabbt hon förlorade sina gravidkilon. Kvinnokroppen är ständigt uppe för diskussion, men en förslappad (för låt oss komma överens om att det är vad det är) manskropp blir det nya ”sexiga”? Kan vi inte acceptera alla kroppar, eller åtminstone ha samma jämförelseribba?
Jag tänker ta mig i nacken och göra det bästa av situationen, och det är inte att tyst acceptera att mina ”love-handles” numera hänger över boxershortsen och mina chinos utan att det faktiskt finns en kropp här som behöver tas hand om. Jag skulle gärna ha tillbaka mina magrutor som jag hade när jag och Angelica träffades för snart fem år sedan. Jag förväntar mig däremot inte att uppnå något cross-fit kropp, för så roligt tycker jag inte träning är och den tiden vill jag inte lägga på träning, men jag tänker inte se ut som att jag inte tar hand om låter min kropp, bara för att jag har gått och blivit pappa.
/ Stefan
Heja Stefan!
Heja!!
Förstår inte din poäng med detta inlägg…? Du går från ”Kan vi inte acceptera alla kroppar” till att inte vilja acceptera dina love-handles utan rakt ut se ner på såna kroppar som något ”förfallet” som ”måste tas hand om”. Ett helt onödigt inlägg i debatten, som de flesta som drar upp kroppsideal åt det ena eller andra hållet. ALLT du sagt i detta inlägg spär bara på kroppshetsen ännu mer ju. Tack för mig.
Poängen är att om samhället accepterar min dad bod, så bör samhället även acceptera valfri ”mom bod”. Sen att mitt egna val är att inte vilja ha en dad bod helt upp till mig och ingen annan. Jag vill ha en viss kropp för mig själv, för att jag helt enkelt mår bättre i tränad form än i förslappad form. Och för att jag även ska orka med att bära runt på och leka med två barn så krävs en viss form av grundstyrka och kondition.