Igår hängde jag med Frida, Daniela och tre andra mammor som Dani lärt känna. Jag lärde ut hur man masserar små bebisar och sen åt vi lunch. Det är helt klart lättare att massera yngre bebisar, de här tjejerna och killen var i vildaste laget. De ville hellre krypa runt än ligga still men en stund gick det bra.
Tur att Dani bor stort, allas barnvagnar fick plats ute på hennes altan.
Dani bjöd på goda mackor, smoothie, ägg och frukt och Frida hade bakat en sjukt god äppelkaka.
Vi tog en promenad i det fina vädret och jag testade att köra både min och Fridas vagn… Vem sa att man behöver syskonvagn? Haha. Det fungerade inte så bra… Jag kände mig som en apa med världens längsta armar.
Jag blir lycklig av solen. Idag ska jag och Frida hänga igen, vi ska ta med småtjejerna till BVC för att väga och mäta. Sen blir det nog en lunch tillsammans. Jag vill verkligen maxa mina sista mammadagar nu, det är mindre än en månad kvar till jag börjar jobba. Nu kommer jag ju som ni vet inte jobba så länge eftersom Alice lillasyster/lillebror kommer i september. Men jag har så svårt att föreställa mig att jag ska vara borta från lilla Alliano heeela dagarna. Det känns overkligt. Det är förmodligen något som alla föräldrar går igenom, mer eller mindre känslofyllda. Jag är en känslosam människa i vanliga fall, nu med lille skutt i magen är de känslorna maxade igen. På gott och ont.
/Angelica