Grattis till vår lilla Alice idag, nu är hon 7 månader gammal! Hon har dessutom namnsdag idag, Alexandra (från hennes moster, som heter det i mellannamn), sjukt att det också är den 17:e, det hade jag ingen aning om.
Nu har vi varit en liten familj i 215 dagar och det har varit fantastiskt. Fantastiskt roligt och såklart kämpigt vissa dagar. Jag vet att vi är lyckligt lottade med att Alice nästan alltid sover hela nätter, det gör mycket för mitt humör. Men att alltid ansvara för en annan liten människa är stundvis påfrestande för tålamodet och relationen.
Här hade jag varit mamma i en vecka!
Jag får ibland frågan vad det bästa är med att ha blivit mamma. Svaret? Att jag har en helt annan grundlycka i kroppen nu. När jag vaknar på morgonen är Alice den första jag tänker på och då blir jag alldeles varm i hjärtat. När hon skrattar får jag tårar i ögonen för att ljudet är så vackert. Innan jag blev mamma hade jag ingen aning om hur det skulle kännas, även om jag älskade henne från första stund (både när jag plussade och när hon kom upp på mitt bröst på förlossningen) kan jag verkligen säga att den kärleken har vuxit sig starkare.
Jag har lärt mig att prioritera saker bättre och jag skulle verkligen säga att jag är mer effektiv. Jag har lärt mig att äta långsammare (ehh och snabbare ibland!). När vi sitter vid matbordet blir det naturliga pauser i ätandet för att mata henne. När jag ammade var det dock mer ”Ät NU när hon sover, KASTA I DIG!”-varianten. Nu känner jag att vi börjar komma in i lite rutiner här hemma, jag tänkte skriva om en vanlig dag senare i veckan. Det är såklart olika från dag till dag, men som sagt, några rutiner har vi fått till och det känns bra.
I appen som jag har (babyguiden) står det att bebisen nu blir medveten om att världen är stor och därför kan den bli extra känslig för främlingar eller personer den inte träffar så ofta. Det stämmer på Alice. Hon skiner upp som en sol när hon träffar moster Jessica (de har även ett eget språk), men med många andra är hon lite avvaktande den första stunden. Och här gäller den ju för nära och kära att inte ”dyka ner” över henne, utan ge henne tid. Långt inlägg det här, men det finns så mycket att skriva.
Ah just det, Stefan ska ju klippa sig idag. Såhär tycker jag att han ska ha håret… Får se hur det blir när han kommer hem.
/Angelica
Åh! Jag hoppas och önskar att jag kommer vara lika snygg som du en vecka efter att de små kommit ut från magen!
Haha nej inte alltid. Han har haft det så länge jag känt honom (lite mer än 4 år) men han har haft rakat, lång lugg, kortklippt och gud vet vad. Av de frisyrer jag sett honom i på bild tycker jag att den han har idag passar honom absolut bäst. Kraaam A
Stackars Stefan undrar om han känner sig stressad över frisyren? 😀 Jag röstar på ditt alternativ Angelica.
Hahah, ja.. det skulle jag vara i hans ställe 😉 hehe Kram A
SÅ SNYGGT! Kör, Stefan! Backslick är så totalt intetsägande och platt…
Våran lilla platta blir också 7 månader idag! Galet att de är närmare ettårsdagen än dagen de föddes nu. Det går fort! Men tycker det är skönt att livet inte är lika kaotiskt längre som det var i början. Det är först nu jag känner att jag verkligen kan slappna av och njuta av föräldraskapet. Hon är ju sin egen lilla person nu med humor och intressen och det är så himla coolt!