Igår var vi hemma hos Annika, Fredrik och Frans på påskmiddag. Annika hade gjort världens godaste lamm med bovetesallad och massa goda grönsaker. Johanna och Anton var också där, Johanna är i vecka 38 så jag satt och hoppades på att hennes vatten skulle gå exakt hela middagen… Det gjorde nog inte hon. 😉 Vi pratade massor om förlossning, amning, bebisar, snorsugar och föräldraledighet. Sånt vi inte pratade om för ett år sen, men jag älskar det! Jag vill liksom veta allt om allt när det kommer till förlossning och bebisar. Längtar så sjukt mycket efter Alice nu och vill helst snabbspola de här sista tolv veckorna.
Trots att jag rörde på mig då och då under middagen (kissade ungefär 5 ggr, sammanlagt 17 ggr igår, var tvungen att räkna) och satt på en kudde fick jag fruktansvärt ont i fogarna. Men det kände jag först när jag satte mig i bilen, det kändes som att jag skulle gå sönder. När jag kom hem och la mig i sängen kom tårarna för att det gjorde så in i helskotta ont. Jag kan inte ens beskriva den smärtan, för det gör liksom ont inne i kroppen, det går inte att massera bort den smärtan. Det skär i ryggen/svanskotan/höfterna/bäckenet. Stefan var gullig och värmde en vetekudde till mig som han la på rygggen. Då kändes det lite bättre och jag kunde somna efter en stund.
Nu hör jag att det vankas frukost där nere i köket och jag är vrålhungrig!
/Angelica
Åh stackare 🙁 hoppas det känns bättre idag! Var sååå kul att ni kom hit iaf 🙂 Ses på tisdag <3 Puss!
På nätterna brukar jag lägga mig på sidan med en tunnare kudde vid midjan/revbenen och två kuddar under huvudet. Det är inte alltid jag lyckas somna men knivhuggen i kroppen slipper jag känna av iallafall. Vecka 31.