Nu sitter jag på bussen på väg hem efter vad som känns som världens längsta dag. Kanske för att den började redan 03:30 med en hungrig Philip som sen tyckte att det redan var morgon. Det finns ju en klar fördel med det och det är att man kan duscha sjukt länge. Framförallt eftersom Philip somnade i sitt nest på toalettgolvet ungefär i samma stund som jag drog igång duschen.
Sen dess har jag jobbat, tränat och jobbat igen. Och när jag snart kommer hem ska datorn ligga på laddning medan jag leker en stund med Alice innan det blir middag för att sen gå på styrelsemöte. Jag kommer ju somna innan Alice när det är dags för att lägga henne. Om jag lyckas hålla mig vaken genom nattningen ska jag sen ta och pussa lite på Angelica, förutsatt att Philip tillåter det. Vi sågs knappt igår, hon skulle iväg på middag när jag kom hem så vi möttes ungefär i dörren och när hon kom hem sov jag redan.
/ Stefan